diff options
| author | Mattias Engdegård | 2020-11-28 12:28:45 +0100 |
|---|---|---|
| committer | Mattias Engdegård | 2020-11-28 12:28:45 +0100 |
| commit | bd996a9a24fcd8d84e45870469221bc517f7d9df (patch) | |
| tree | a1eaf106464e6e73d739729db16f60ea0bc99cc2 /etc/tutorials | |
| parent | a7825c4be06b7c0b544df34555ecf586276245e6 (diff) | |
| download | emacs-bd996a9a24fcd8d84e45870469221bc517f7d9df.tar.gz emacs-bd996a9a24fcd8d84e45870469221bc517f7d9df.zip | |
* etc/tutorials/TUTORIAL.sv: General copy-editing.
Diffstat (limited to 'etc/tutorials')
| -rw-r--r-- | etc/tutorials/TUTORIAL.sv | 187 |
1 files changed, 93 insertions, 94 deletions
diff --git a/etc/tutorials/TUTORIAL.sv b/etc/tutorials/TUTORIAL.sv index b60c7f93bc8..fcc388f4141 100644 --- a/etc/tutorials/TUTORIAL.sv +++ b/etc/tutorials/TUTORIAL.sv | |||
| @@ -1,16 +1,16 @@ | |||
| 1 | Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. | 1 | Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. |
| 2 | 2 | ||
| 3 | Emacs-kommandon använder ofta kontrolltangenten (vanligen märkt CTRL | 3 | Emacs-kommandon använder ofta kontrolltangenten (ofta märkt CONTROL |
| 4 | eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt ALT). | 4 | eller CTRL) eller META-tangenten (vanligen märkt ALT). |
| 5 | Istället för att skriva ut deras namn varje gång använder vi följande | 5 | Istället för att skriva ut deras namn varje gång använder vi följande |
| 6 | förkortningar: | 6 | förkortningar: |
| 7 | 7 | ||
| 8 | C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven | 8 | C-<tkn> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver tecknet |
| 9 | <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f. | 9 | <tkn>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f. |
| 10 | M-<chr> håll ner META- eller ALT-tangenten samtidigt som du skriver | 10 | M-<tkn> håll ner META- eller ALT-tangenten samtidigt som du skriver |
| 11 | <chr>. Om det inte finns någon META- eller ALT-tangent | 11 | <tkn>. Om det inte finns någon META- eller ALT-tangent |
| 12 | trycker du på ESC-tangenten, släpper den och trycker sedan | 12 | trycker du på ESC-tangenten, släpper den och trycker sedan |
| 13 | <chr>. När vi skriver <ESC> menar vi ESC-tangenten. | 13 | <tkn>. När vi skriver <ESC> menar vi ESC-tangenten (eller Escape). |
| 14 | 14 | ||
| 15 | Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). | 15 | Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). |
| 16 | För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g. | 16 | För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g. |
| @@ -20,18 +20,18 @@ Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett | |||
| 20 | kommando. Till exempel: | 20 | kommando. Till exempel: |
| 21 | <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>> | 21 | <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>> |
| 22 | [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] | 22 | [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] |
| 23 | >> Tryck C-v (View next screen) för att rulla nedåt i handledningen. | 23 | >> Tryck C-v för att rulla nedåt i handledningen. |
| 24 | Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i | 24 | Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i |
| 25 | fortsättningen när du når slutet av en skärmbild. | 25 | fortsättningen när du når slutet av en skärmbild. |
| 26 | 26 | ||
| 27 | Notera att det är ett överlapp på två rader när du rullar en hel sida. | 27 | Observera att det är ett överlapp på två rader när du rullar en hel sida. |
| 28 | Detta är för att behålla sammanhanget när du bläddrar framåt i texten. | 28 | Detta sker för att behålla sammanhanget när du bläddrar framåt i texten. |
| 29 | 29 | ||
| 30 | Det här är en kopia av Emacs användarhandledning, som anpassats något | 30 | Det här är ett exemplar av Emacs användarhandledning som har anpassats |
| 31 | för dig. Längre fram kommer vi att instruera dig att prova olika | 31 | något för dig. Längre fram kommer vi att be dig att prova olika kommandon |
| 32 | kommandon som ändrar i texten. Var inte orolig om du ändrar texten | 32 | som ändrar i texten. Var inte orolig om du ändrar texten innan vi säger |
| 33 | innan vi säger till dig att göra det. Det kallas för att redigera och | 33 | till dig att göra det. Det kallas för att redigera och det är det som |
| 34 | det är det som Emacs är till för. | 34 | Emacs är till för. |
| 35 | 35 | ||
| 36 | Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats | 36 | Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats |
| 37 | i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, | 37 | i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, |
| @@ -41,7 +41,7 @@ en META- eller ALT-tangent.) | |||
| 41 | 41 | ||
| 42 | >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. | 42 | >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. |
| 43 | 43 | ||
| 44 | Det r OK att rulla texten på andra sätt om du vet hur. | 44 | Det gr bra att rulla texten på andra sätt som du kanske känner till. |
| 45 | 45 | ||
| 46 | * SAMMANFATTNING | 46 | * SAMMANFATTNING |
| 47 | ---------------- | 47 | ---------------- |
| @@ -55,12 +55,12 @@ Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: | |||
| 55 | KONTROLL-1.) | 55 | KONTROLL-1.) |
| 56 | 56 | ||
| 57 | >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. | 57 | >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. |
| 58 | Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring | 58 | Hitta markören igen och observera att det är samma text som står |
| 59 | markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så | 59 | kring markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så |
| 60 | flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas | 60 | flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas |
| 61 | ner till botten. | 61 | ner till botten. |
| 62 | 62 | ||
| 63 | Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal | 63 | Du kan också använda tangenterna PageUp och PageDn, om din terminal |
| 64 | har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar | 64 | har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar |
| 65 | effektivare om du använder C-v och M-v. | 65 | effektivare om du använder C-v och M-v. |
| 66 | 66 | ||
| @@ -88,10 +88,10 @@ fyra piltangenterna. Så här: | |||
| 88 | och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på | 88 | och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på |
| 89 | skärmbilden. | 89 | skärmbilden. |
| 90 | 90 | ||
| 91 | Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P | 91 | Kommandona är enklare att komma ihåg om man tänker på vad de står för: |
| 92 | för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward) | 92 | P för föregående (eng. "previous"), N för nästa, B för bakåt |
| 93 | och F för framåt (forward). Du kommer att använda dessa grundläggande | 93 | och F för framåt. |
| 94 | kommandona hela tiden. | 94 | Du kommer att använda dessa grundläggande kommandon hela tiden. |
| 95 | 95 | ||
| 96 | >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. | 96 | >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. |
| 97 | 97 | ||
| @@ -104,8 +104,8 @@ avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att | |||
| 104 | den gör det. | 104 | den gör det. |
| 105 | 105 | ||
| 106 | >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören | 106 | >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören |
| 107 | flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är fr att den | 107 | flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta beror p att |
| 108 | flyttar markören över radslutstecknet. | 108 | markören flyttas över radslutstecknet. |
| 109 | 109 | ||
| 110 | C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. | 110 | C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. |
| 111 | 111 | ||
| @@ -140,12 +140,13 @@ motsatt riktning. | |||
| 140 | Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och | 140 | Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och |
| 141 | M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade | 141 | M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade |
| 142 | operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används | 142 | operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används |
| 143 | till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar | 143 | till grundläggande operationer som inte beror på vad man redigerar |
| 144 | (bokstäver, rader, etc.). | 144 | (bokstäver, rader, etc.). |
| 145 | 145 | ||
| 146 | Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar | 146 | Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar |
| 147 | markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a | 147 | markören till början och till slutet av en rad, medan M-a och M-e |
| 148 | och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. | 148 | flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. |
| 149 | (Minnesregel: A och E för (tyska) Anfang och Ende.) | ||
| 149 | 150 | ||
| 150 | >> Prova några C-a och sedan några C-e. | 151 | >> Prova några C-a och sedan några C-e. |
| 151 | Prova också några M-a och sedan några M-e. | 152 | Prova också några M-a och sedan några M-e. |
| @@ -155,8 +156,8 @@ M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta | |||
| 155 | inte verkar självklart är det ganska naturligt. | 156 | inte verkar självklart är det ganska naturligt. |
| 156 | 157 | ||
| 157 | Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" | 158 | Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" |
| 158 | (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten | 159 | (point). Eller med andra ord: markören visar på skärmen var |
| 159 | är i texten. | 160 | arbetspunkten är i texten. |
| 160 | 161 | ||
| 161 | Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- | 162 | Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- |
| 162 | kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: | 163 | kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: |
| @@ -183,10 +184,10 @@ Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som | |||
| 183 | flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som | 184 | flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som |
| 184 | flyttar den till slutet av texten. | 185 | flyttar den till slutet av texten. |
| 185 | 186 | ||
| 186 | På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste | 187 | På svenska tangentbord är ">" placerad över "<", så att man måste |
| 187 | använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man | 188 | använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man |
| 188 | också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det | 189 | också använda skift för att skriva M->. Utan skifttangenten skulle det |
| 189 | bli M-komma. | 190 | bli M-<. |
| 190 | 191 | ||
| 191 | >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. | 192 | >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. |
| 192 | Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | 193 | Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. |
| @@ -197,7 +198,7 @@ bli M-komma. | |||
| 197 | Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om | 198 | Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om |
| 198 | terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n | 199 | terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n |
| 199 | och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla | 200 | och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla |
| 200 | slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått | 201 | slags terminaler. För det andra kommer du att märka, när du har fått |
| 201 | lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att | 202 | lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att |
| 202 | använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker | 203 | använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker |
| 203 | att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har | 204 | att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har |
| @@ -205,12 +206,12 @@ lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig | |||
| 205 | de mer avancerade kontrollfunktionerna. | 206 | de mer avancerade kontrollfunktionerna. |
| 206 | 207 | ||
| 207 | De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de | 208 | De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de |
| 208 | flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt | 209 | flesta kommandon leder detta till att de upprepas. Ett numeriskt |
| 209 | argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du | 210 | argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du |
| 210 | skriver kommandot. Om du har en META- eller ALT-tangent så finns det | 211 | skriver kommandot. Om du har en META- eller ALT-tangent så finns det |
| 211 | ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv talet medan | 212 | ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv talet medan |
| 212 | du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder C-u för det | 213 | du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder C-u eftersom |
| 213 | fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska argumentet kallas | 214 | det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska argumentet kallas |
| 214 | också för "prefixargument" eftersom det skrivs före kommandot. | 215 | också för "prefixargument" eftersom det skrivs före kommandot. |
| 215 | 216 | ||
| 216 | Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. | 217 | Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. |
| @@ -219,8 +220,8 @@ Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. | |||
| 219 | kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. | 220 | kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. |
| 220 | 221 | ||
| 221 | De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett | 222 | De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett |
| 222 | repeterat utförande men det finns kommandon som använder det | 223 | upprepat utförande men det finns kommandon som använder det på |
| 223 | annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, | 224 | andra sätt. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, |
| 224 | använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av | 225 | använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av |
| 225 | dess värde, gör kommandot något annat. | 226 | dess värde, gör kommandot något annat. |
| 226 | 227 | ||
| @@ -232,7 +233,7 @@ uppåt. | |||
| 232 | 233 | ||
| 233 | >> Prova C-u 8 C-v nu. | 234 | >> Prova C-u 8 C-v nu. |
| 234 | 235 | ||
| 235 | Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta | 236 | Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du vill flytta |
| 236 | tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. | 237 | tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. |
| 237 | 238 | ||
| 238 | Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det | 239 | Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det |
| @@ -240,7 +241,7 @@ troligen ett rektangulärt område på sidan av Emacs-fönstret, en så | |||
| 240 | kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla | 241 | kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla |
| 241 | texten. | 242 | texten. |
| 242 | 243 | ||
| 243 | Om din mus har ett rullningshjul kan även den användas för att rulla | 244 | Om din mus har ett rullningshjul kan även det användas för att rulla |
| 244 | texten. | 245 | texten. |
| 245 | 246 | ||
| 246 | 247 | ||
| @@ -264,15 +265,15 @@ Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. | |||
| 264 | * SPÄRRADE KOMMANDON | 265 | * SPÄRRADE KOMMANDON |
| 265 | -------------------- | 266 | -------------------- |
| 266 | 267 | ||
| 267 | En del Emacs-kommandon är "spärrade" s att nybörjare inte skall | 268 | En del Emacs-kommandon är "spärrade" fr att inte nybörjare skall |
| 268 | använda dem av misstag. | 269 | använda dem av misstag. |
| 269 | 270 | ||
| 270 | Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett | 271 | Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett |
| 271 | meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om | 272 | meddelande som berättar vilket kommando det är och fråga om |
| 272 | du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. | 273 | du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. |
| 273 | 274 | ||
| 274 | Om du verkligen önskar att utföra kommandot skriver du <SPC>, | 275 | Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du på |
| 275 | (mellanslagstangenten) som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar | 276 | mellanslagstangenten som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar |
| 276 | att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan. | 277 | att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan. |
| 277 | 278 | ||
| 278 | >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). | 279 | >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). |
| @@ -296,7 +297,7 @@ tas bort. | |||
| 296 | >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. | 297 | >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. |
| 297 | >> Tryck C-h k C-f. | 298 | >> Tryck C-h k C-f. |
| 298 | Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder | 299 | Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder |
| 299 | för att visa dokumentationen av C-f-kommandot. | 300 | för att visa dokumentationen av kommandot C-f. |
| 300 | 301 | ||
| 301 | >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. | 302 | >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. |
| 302 | 303 | ||
| @@ -310,13 +311,13 @@ kommandon är två, tre eller fyra tecken långa. | |||
| 310 | 311 | ||
| 311 | Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten. | 312 | Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten. |
| 312 | Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem. | 313 | Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem. |
| 313 | Tryck på <Return> för att sätta in en radbrytning. (Det är den tangent | 314 | Tryck på <Return>, returtangenten, för att sätta in en radbrytning. |
| 314 | p tangentbordet som ibland är märkt med "Enter") | 315 | (Den r vanligen märkt "Return" eller "Enter" eller med en krokpil bakåt.) |
| 315 | 316 | ||
| 316 | För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck | 317 | För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck |
| 317 | på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad | 318 | på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad |
| 318 | med "Backspace" -- det är samma tangent som du normal använder för att | 319 | med en lång vänsterpil eller "Backspace" -- det är samma tangent som du |
| 319 | radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs. | 320 | normalt använder för att radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs. |
| 320 | 321 | ||
| 321 | Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med | 322 | Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med |
| 322 | "Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>. | 323 | "Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>. |
| @@ -327,9 +328,9 @@ Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med | |||
| 327 | är bara en lokal kopia. | 328 | är bara en lokal kopia. |
| 328 | 329 | ||
| 329 | När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter | 330 | När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter |
| 330 | den på raden under. Om du använder ett fönstersystem, visas små böjda | 331 | den på raden under. Om du använder ett fönstersystem så visas små böjda |
| 331 | pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och | 332 | pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och |
| 332 | höger marginal) för att ange var en rad fortsätter, Om du använder | 333 | höger marginal) för att ange var en rad fortsätter. Om du använder |
| 333 | en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till | 334 | en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till |
| 334 | höger att raden fortsätter. | 335 | höger att raden fortsätter. |
| 335 | 336 | ||
| @@ -340,7 +341,7 @@ höger att raden fortsätter. | |||
| 340 | >> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en | 341 | >> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en |
| 341 | skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. | 342 | skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. |
| 342 | 343 | ||
| 343 | Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera | 344 | Du kan radera radbrytningar precis som andra tecken. Genom att radera |
| 344 | radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om | 345 | radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om |
| 345 | resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en | 346 | resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en |
| 346 | skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. | 347 | skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. |
| @@ -364,7 +365,7 @@ Du bör se att efter att den nya raden satts in, sätter Emacs in | |||
| 364 | blanktecken så att markören flyttas fram under "T" i "Tryck". | 365 | blanktecken så att markören flyttas fram under "T" i "Tryck". |
| 365 | 366 | ||
| 366 | Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta | 367 | Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta |
| 367 | gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det | 368 | gäller också texttecken. Genom att upprepa ett texttecken kommer det |
| 368 | skrivas flera gånger. | 369 | skrivas flera gånger. |
| 369 | 370 | ||
| 370 | >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. | 371 | >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. |
| @@ -403,11 +404,11 @@ tryck C-w. Detta tar bort texten mellan de två positionerna. | |||
| 403 | >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före | 404 | >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före |
| 404 | o. | 405 | o. |
| 405 | 406 | ||
| 406 | Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text | 407 | Skillnaden mellan att "ta bort" (kill) och "radera" (delete) text |
| 407 | är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan | 408 | är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan |
| 408 | raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en | 409 | raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en |
| 409 | radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas | 410 | radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas |
| 410 | "återhämtning" (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som | 411 | "återhämtning" (yank). Generellt kan man säga att kommandon som |
| 411 | tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan | 412 | tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan |
| 412 | återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara | 413 | återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara |
| 413 | raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den | 414 | raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den |
| @@ -423,7 +424,7 @@ Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och | |||
| 423 | att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden | 424 | att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden |
| 424 | under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den | 425 | under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den |
| 425 | raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara | 426 | raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara |
| 426 | en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma | 427 | en upprepning av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma |
| 427 | raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. | 428 | raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. |
| 428 | 429 | ||
| 429 | Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma plats som där | 430 | Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma plats som där |
| @@ -439,7 +440,7 @@ tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. | |||
| 439 | 440 | ||
| 440 | >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. | 441 | >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. |
| 441 | 442 | ||
| 442 | Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas | 443 | Om du gör flera C-k i rad så kommer all borttagen text att sparas |
| 443 | samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång. | 444 | samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång. |
| 444 | 445 | ||
| 445 | >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. | 446 | >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. |
| @@ -451,11 +452,11 @@ Och hämta så tillbaka igen: | |||
| 451 | 452 | ||
| 452 | Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du | 453 | Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du |
| 453 | har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste | 454 | har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste |
| 454 | texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte | 455 | texten som blev borttagen men tidigare borttagen text är inte |
| 455 | förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har | 456 | förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har |
| 456 | använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y | 457 | använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y |
| 457 | ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om | 458 | ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om |
| 458 | och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har | 459 | och om igen hämtas all tidigare borttagen text tillbaka. När du har |
| 459 | nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att | 460 | nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att |
| 460 | behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den | 461 | behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den |
| 461 | återtagna texten där den är. | 462 | återtagna texten där den är. |
| @@ -478,25 +479,25 @@ Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du | |||
| 478 | upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/. | 479 | upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/. |
| 479 | 480 | ||
| 480 | Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist | 481 | Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist |
| 481 | utförda kommandot. Om du repeterar C-/ flera gånger kommer varje | 482 | utförda kommandot. Om du upprepar C-/ flera gånger kommer varje |
| 482 | repetition upphäva ett kommando till. | 483 | upprepning upphäva ett kommando till. |
| 483 | 484 | ||
| 484 | Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas | 485 | Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas |
| 485 | inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), | 486 | inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), |
| 486 | och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om | 487 | och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis samlade i grupper om |
| 487 | upp till 20 tecken. Detta r för att reducera antalet C-/ som behövs | 488 | upp till 20 tecken. Detta grs för att reducera antalet C-/ som behövs |
| 488 | för att ångra inskriven text. | 489 | för att ångra inskriven text. |
| 489 | 490 | ||
| 490 | >> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/. | 491 | >> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/. |
| 491 | 492 | ||
| 492 | C-_ är ett alternativt ångra-kommandot. Den fungerar exakt på samma | 493 | C-_ är ett alternativt ångra-kommando. Det fungerar exakt på samma |
| 493 | sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till | 494 | sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till |
| 494 | Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att | 495 | Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att |
| 495 | skriva. | 496 | skriva. |
| 496 | 497 | ||
| 497 | Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning. | 498 | Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning. |
| 498 | 499 | ||
| 499 | Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra | 500 | Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som att du kan ångra |
| 500 | att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera | 501 | att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera |
| 501 | någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För | 502 | någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För |
| 502 | ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. | 503 | ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. |
| @@ -515,19 +516,18 @@ sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör | |||
| 515 | kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att | 516 | kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att |
| 516 | undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och | 517 | undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och |
| 517 | med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett | 518 | med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett |
| 518 | nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. | 519 | nytt namn, som säkerhetskopia, ifall du senare ångrar alltihop. |
| 519 | 520 | ||
| 520 | Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad | 521 | Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad |
| 521 | som börjar med minustecken, och som startar med "-:--- TUTORIAL.sv" | 522 | som börjar med minustecken, och som startar med "U:--- TUTORIAL.sv" |
| 522 | eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på | 523 | eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på |
| 523 | filen du besöker. Just nu besöker du din personlig kopia av | 524 | filen du besöker. Just nu besöker du ditt personliga exemplar av |
| 524 | vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än | 525 | vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än |
| 525 | är inne i så kommer filnamnet stå där. | 526 | är inne i så kommer filnamnet stå där. |
| 526 | 527 | ||
| 527 | En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange | 528 | En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange |
| 528 | vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett | 529 | vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument". |
| 529 | argument". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du | 530 | I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du gett kommandot |
| 530 | gett kommandot | ||
| 531 | 531 | ||
| 532 | C-x C-f Finn en fil | 532 | C-x C-f Finn en fil |
| 533 | 533 | ||
| @@ -570,7 +570,7 @@ för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar. | |||
| 570 | Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till | 570 | Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till |
| 571 | att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i | 571 | att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i |
| 572 | filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa | 572 | filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa |
| 573 | filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en | 573 | filen med den text du har skrivit. Från och med detta redigerar du en |
| 574 | fil som existerar. | 574 | fil som existerar. |
| 575 | 575 | ||
| 576 | 576 | ||
| @@ -600,16 +600,16 @@ När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången. | |||
| 600 | Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert | 600 | Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert |
| 601 | så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som | 601 | så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som |
| 602 | motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x | 602 | motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x |
| 603 | C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det | 603 | C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd kommandot C-x b. I det |
| 604 | kommandot anger du buffertens namn. | 604 | kommandot anger du buffertens namn. |
| 605 | 605 | ||
| 606 | >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. | 606 | >> Skapa en fil med namnet "abc" genom att trycka C-x C-f abc <Return>. |
| 607 | Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till | 607 | Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till |
| 608 | den här handledningen. | 608 | den här handledningen. |
| 609 | 609 | ||
| 610 | Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan | 610 | Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan katalogdel). |
| 611 | katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med | 611 | Det är dock inte alltid så. Bufferlistan som du skapar med C-x C-b |
| 612 | C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert. | 612 | visar alltid namnen på varje buffert. |
| 613 | 613 | ||
| 614 | En del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten | 614 | En del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten |
| 615 | "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som | 615 | "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som |
| @@ -670,8 +670,8 @@ Emacsprocessen förstörs. I de flesta vanliga kommandoskalen så kan man | |||
| 670 | återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'. | 670 | återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'. |
| 671 | 671 | ||
| 672 | C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta | 672 | C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta |
| 673 | Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra | 673 | Emacs om den har startats av ett e-post-program eller annan |
| 674 | applikationer. | 674 | applikation. |
| 675 | 675 | ||
| 676 | Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig | 676 | Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig |
| 677 | hittills: | 677 | hittills: |
| @@ -687,14 +687,13 @@ hittills: | |||
| 687 | 687 | ||
| 688 | Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan | 688 | Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan |
| 689 | eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är | 689 | eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är |
| 690 | replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När | 690 | replace-string, som överallt ersätter en teckensträng med en annan. När |
| 691 | du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med | 691 | du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med |
| 692 | M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här | 692 | M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här |
| 693 | fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och | 693 | fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och |
| 694 | Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är | 694 | Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är |
| 695 | tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller | 695 | tabulatortangenten, som vanligtvis finns över skiftlåstangenten |
| 696 | skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör | 696 | nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör kommandot med <Return>. |
| 697 | kommandot med <Return>. | ||
| 698 | 697 | ||
| 699 | Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall | 698 | Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall |
| 700 | ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste | 699 | ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste |
| @@ -716,7 +715,7 @@ När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer | |||
| 716 | detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje | 715 | detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje |
| 717 | fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av | 716 | fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av |
| 718 | filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer | 717 | filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer |
| 719 | namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig | 718 | namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanligt |
| 720 | sätt kommer Emacs radera autosparfilen. | 719 | sätt kommer Emacs radera autosparfilen. |
| 721 | 720 | ||
| 722 | Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar | 721 | Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar |
| @@ -829,7 +828,7 @@ genom ett numeriskt argument. | |||
| 829 | att använda C-x f en gång till. | 828 | att använda C-x f en gång till. |
| 830 | 829 | ||
| 831 | Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto | 830 | Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto |
| 832 | Fill att kunna omformattera raderna för dig. | 831 | Fill att kunna formatera om raderna för dig. |
| 833 | För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet | 832 | För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet |
| 834 | du önskar att omformatera. | 833 | du önskar att omformatera. |
| 835 | 834 | ||
| @@ -947,7 +946,7 @@ sig och inte en äkta "modifierare". | |||
| 947 | 946 | ||
| 948 | Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha | 947 | Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha |
| 949 | försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det | 948 | försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det |
| 950 | som markören står i." | 949 | som markören står i". |
| 951 | 950 | ||
| 952 | Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x | 951 | Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x |
| 953 | C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra | 952 | C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra |
| @@ -965,7 +964,7 @@ filer: | |||
| 965 | 1 för att bli kvitt det nedre igen. | 964 | 1 för att bli kvitt det nedre igen. |
| 966 | 965 | ||
| 967 | 966 | ||
| 968 | * MULTIPLA RAMAR | 967 | * FLERA RAMAR |
| 969 | ---------------- | 968 | ---------------- |
| 970 | 969 | ||
| 971 | Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en | 970 | Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en |
| @@ -1052,7 +1051,7 @@ istället för C-h c. | |||
| 1052 | 1051 | ||
| 1053 | Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget | 1052 | Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget |
| 1054 | fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver | 1053 | fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver |
| 1055 | inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för | 1054 | inte göra det omedelbart. Du kan redigera med hjälptexten som stöd för |
| 1056 | att först senare ta bort fönstret med C-x 1. | 1055 | att först senare ta bort fönstret med C-x 1. |
| 1057 | 1056 | ||
| 1058 | Här är fler varianter på C-h: | 1057 | Här är fler varianter på C-h: |
| @@ -1107,17 +1106,17 @@ Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering | |||
| 1107 | filhantering. | 1106 | filhantering. |
| 1108 | 1107 | ||
| 1109 | Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till | 1108 | Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till |
| 1110 | exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva | 1109 | exempel, om du vill byta till bufferten *Messages* så kan du du skriva |
| 1111 | C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så | 1110 | C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så |
| 1112 | långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering | 1111 | långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering |
| 1113 | finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". | 1112 | finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". |
| 1114 | 1113 | ||
| 1115 | Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess | 1114 | Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess |
| 1116 | subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och | 1115 | underkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och |
| 1117 | operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i | 1116 | operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i |
| 1118 | Emacs-manualen i noden "Dired". | 1117 | Emacs-manualen i noden "Dired". |
| 1119 | 1118 | ||
| 1120 | Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner. | 1119 | Manualen beskriver även många andra funktioner i Emacs. |
| 1121 | 1120 | ||
| 1122 | 1121 | ||
| 1123 | * SLUTORD | 1122 | * SLUTORD |
| @@ -1135,7 +1134,7 @@ själv, klaga! | |||
| 1135 | 1134 | ||
| 1136 | Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den | 1135 | Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den |
| 1137 | första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats | 1136 | första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats |
| 1138 | Lidell översatte den till Svenska. | 1137 | Lidell översatte den till svenska. |
| 1139 | 1138 | ||
| 1140 | This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and | 1139 | This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and |
| 1141 | comes with permission to distribute copies on certain conditions: | 1140 | comes with permission to distribute copies on certain conditions: |