aboutsummaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/etc/tutorials
diff options
context:
space:
mode:
authorMattias Engdegård2020-11-28 12:28:45 +0100
committerMattias Engdegård2020-11-28 12:28:45 +0100
commitbd996a9a24fcd8d84e45870469221bc517f7d9df (patch)
treea1eaf106464e6e73d739729db16f60ea0bc99cc2 /etc/tutorials
parenta7825c4be06b7c0b544df34555ecf586276245e6 (diff)
downloademacs-bd996a9a24fcd8d84e45870469221bc517f7d9df.tar.gz
emacs-bd996a9a24fcd8d84e45870469221bc517f7d9df.zip
* etc/tutorials/TUTORIAL.sv: General copy-editing.
Diffstat (limited to 'etc/tutorials')
-rw-r--r--etc/tutorials/TUTORIAL.sv187
1 files changed, 93 insertions, 94 deletions
diff --git a/etc/tutorials/TUTORIAL.sv b/etc/tutorials/TUTORIAL.sv
index b60c7f93bc8..fcc388f4141 100644
--- a/etc/tutorials/TUTORIAL.sv
+++ b/etc/tutorials/TUTORIAL.sv
@@ -1,16 +1,16 @@
1Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. 1Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
2 2
3Emacs-kommandon använder ofta kontrolltangenten (vanligen märkt CTRL 3Emacs-kommandon använder ofta kontrolltangenten (ofta märkt CONTROL
4eller CTL) eller META-tangenten (vissa tangentbord märkt ALT). 4eller CTRL) eller META-tangenten (vanligen märkt ALT).
5Istället för att skriva ut deras namn varje gång använder vi följande 5Istället för att skriva ut deras namn varje gång använder vi följande
6förkortningar: 6förkortningar:
7 7
8 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven 8 C-<tkn> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver tecknet
9 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f. 9 <tkn>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
10 M-<chr> håll ner META- eller ALT-tangenten samtidigt som du skriver 10 M-<tkn> håll ner META- eller ALT-tangenten samtidigt som du skriver
11 <chr>. Om det inte finns någon META- eller ALT-tangent 11 <tkn>. Om det inte finns någon META- eller ALT-tangent
12 trycker du på ESC-tangenten, släpper den och trycker sedan 12 trycker du på ESC-tangenten, släpper den och trycker sedan
13 <chr>. När vi skriver <ESC> menar vi ESC-tangenten. 13 <tkn>. När vi skriver <ESC> menar vi ESC-tangenten (eller Escape).
14 14
15Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). 15Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
16För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g. 16För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g.
@@ -20,18 +20,18 @@ Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
20kommando. Till exempel: 20kommando. Till exempel:
21<<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>> 21<<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
22[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] 22[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
23>> Tryck C-v (View next screen) för att rulla nedåt i handledningen. 23>> Tryck C-v för att rulla nedåt i handledningen.
24 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i 24 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
25 fortsättningen när du når slutet av en skärmbild. 25 fortsättningen när du når slutet av en skärmbild.
26 26
27Notera att det är ett överlapp på två rader när du rullar en hel sida. 27Observera att det är ett överlapp på två rader när du rullar en hel sida.
28Detta är för att behålla sammanhanget när du bläddrar framåt i texten. 28Detta sker för att behålla sammanhanget när du bläddrar framåt i texten.
29 29
30Det här är en kopia av Emacs användarhandledning, som anpassats något 30Det här är ett exemplar av Emacs användarhandledning som har anpassats
31för dig. Längre fram kommer vi att instruera dig att prova olika 31något för dig. Längre fram kommer vi att be dig att prova olika kommandon
32kommandon som ändrar i texten. Var inte orolig om du ändrar texten 32som ändrar i texten. Var inte orolig om du ändrar texten innan vi säger
33innan vi säger till dig att göra det. Det kallas för att redigera och 33till dig att göra det. Det kallas för att redigera och det är det som
34det är det som Emacs är till för. 34Emacs är till för.
35 35
36Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats 36Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
37i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, 37i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
@@ -41,7 +41,7 @@ en META- eller ALT-tangent.)
41 41
42>> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. 42>> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
43 43
44Det r OK att rulla texten på andra sätt om du vet hur. 44Det gr bra att rulla texten på andra sätt som du kanske känner till.
45 45
46* SAMMANFATTNING 46* SAMMANFATTNING
47---------------- 47----------------
@@ -55,12 +55,12 @@ Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
55 KONTROLL-1.) 55 KONTROLL-1.)
56 56
57>> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. 57>> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
58 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring 58 Hitta markören igen och observera att det är samma text som står
59 markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så 59 kring markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så
60 flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas 60 flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas
61 ner till botten. 61 ner till botten.
62 62
63Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal 63Du kan också använda tangenterna PageUp och PageDn, om din terminal
64har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar 64har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
65effektivare om du använder C-v och M-v. 65effektivare om du använder C-v och M-v.
66 66
@@ -88,10 +88,10 @@ fyra piltangenterna. Så här:
88 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på 88 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
89 skärmbilden. 89 skärmbilden.
90 90
91Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P 91Kommandona är enklare att komma ihåg om man tänker på vad de står för:
92för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward) 92P för föregående (eng. "previous"), N för nästa, B för bakåt
93och F för framåt (forward). Du kommer att använda dessa grundläggande 93och F för framåt.
94kommandona hela tiden. 94Du kommer att använda dessa grundläggande kommandon hela tiden.
95 95
96>> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. 96>> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
97 97
@@ -104,8 +104,8 @@ avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
104den gör det. 104den gör det.
105 105
106>> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören 106>> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
107 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är fr att den 107 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta beror p att
108 flyttar markören över radslutstecknet. 108 markören flyttas över radslutstecknet.
109 109
110C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. 110C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
111 111
@@ -140,12 +140,13 @@ motsatt riktning.
140Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och 140Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
141M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade 141M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
142operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används 142operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
143till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar 143till grundläggande operationer som inte beror vad man redigerar
144(bokstäver, rader, etc.). 144(bokstäver, rader, etc.).
145 145
146Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar 146Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
147markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a 147markören till början och till slutet av en rad, medan M-a och M-e
148och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. 148flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
149(Minnesregel: A och E för (tyska) Anfang och Ende.)
149 150
150>> Prova några C-a och sedan några C-e. 151>> Prova några C-a och sedan några C-e.
151 Prova också några M-a och sedan några M-e. 152 Prova också några M-a och sedan några M-e.
@@ -155,8 +156,8 @@ M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
155inte verkar självklart är det ganska naturligt. 156inte verkar självklart är det ganska naturligt.
156 157
157Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" 158Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
158(point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten 159(point). Eller med andra ord: markören visar på skärmen var
159är i texten. 160arbetspunkten är i texten.
160 161
161Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- 162Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
162kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: 163kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
@@ -183,10 +184,10 @@ Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
183flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som 184flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
184flyttar den till slutet av texten. 185flyttar den till slutet av texten.
185 186
186På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste 187svenska tangentbord är ">" placerad över "<", så att man måste
187använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man 188använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
188också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det 189också använda skift för att skriva M->. Utan skifttangenten skulle det
189bli M-komma. 190bli M-<.
190 191
191>> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. 192>> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
192 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. 193 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
@@ -197,7 +198,7 @@ bli M-komma.
197Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om 198Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
198terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n 199terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
199och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla 200och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
200slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått 201slags terminaler. För det andra kommer du att märka, när du har fått
201lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att 202lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
202använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker 203använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
203att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har 204att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
@@ -205,12 +206,12 @@ lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
205de mer avancerade kontrollfunktionerna. 206de mer avancerade kontrollfunktionerna.
206 207
207De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de 208De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
208flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt 209flesta kommandon leder detta till att de upprepas. Ett numeriskt
209argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du 210argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
210skriver kommandot. Om du har en META- eller ALT-tangent så finns det 211skriver kommandot. Om du har en META- eller ALT-tangent så finns det
211ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv talet medan 212ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv talet medan
212du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder C-u för det 213du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder C-u eftersom
213fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska argumentet kallas 214det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska argumentet kallas
214också för "prefixargument" eftersom det skrivs före kommandot. 215också för "prefixargument" eftersom det skrivs före kommandot.
215 216
216Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. 217Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
@@ -219,8 +220,8 @@ Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
219 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. 220 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
220 221
221De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett 222De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
222repeterat utförande men det finns kommandon som använder det 223upprepat utförande men det finns kommandon som använder det
223annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, 224andra sätt. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
224använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av 225använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
225dess värde, gör kommandot något annat. 226dess värde, gör kommandot något annat.
226 227
@@ -232,7 +233,7 @@ uppåt.
232 233
233>> Prova C-u 8 C-v nu. 234>> Prova C-u 8 C-v nu.
234 235
235Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta 236Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du vill flytta
236tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. 237tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
237 238
238Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det 239Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det
@@ -240,7 +241,7 @@ troligen ett rektangulärt område på sidan av Emacs-fönstret, en så
240kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla 241kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla
241texten. 242texten.
242 243
243Om din mus har ett rullningshjul kan även den användas för att rulla 244Om din mus har ett rullningshjul kan även det användas för att rulla
244texten. 245texten.
245 246
246 247
@@ -264,15 +265,15 @@ Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
264* SPÄRRADE KOMMANDON 265* SPÄRRADE KOMMANDON
265-------------------- 266--------------------
266 267
267En del Emacs-kommandon är "spärrade" s att nybörjare inte skall 268En del Emacs-kommandon är "spärrade" fr att inte nybörjare skall
268använda dem av misstag. 269använda dem av misstag.
269 270
270Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett 271Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
271meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om 272meddelande som berättar vilket kommando det är och fråga om
272du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. 273du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
273 274
274Om du verkligen önskar att utföra kommandot skriver du <SPC>, 275Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du
275(mellanslagstangenten) som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar 276mellanslagstangenten som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar
276att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan. 277att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan.
277 278
278>> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). 279>> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
@@ -296,7 +297,7 @@ tas bort.
296>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. 297>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
297>> Tryck C-h k C-f. 298>> Tryck C-h k C-f.
298 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder 299 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
299 för att visa dokumentationen av C-f-kommandot. 300 för att visa dokumentationen av kommandot C-f.
300 301
301>> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. 302>> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
302 303
@@ -310,13 +311,13 @@ kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
310 311
311Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten. 312Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten.
312Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem. 313Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem.
313Tryck på <Return> för att sätta in en radbrytning. (Det är den tangent 314Tryck på <Return>, returtangenten, för att sätta in en radbrytning.
314p tangentbordet som ibland är märkt med "Enter") 315(Den r vanligen märkt "Return" eller "Enter" eller med en krokpil bakåt.)
315 316
316För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck 317För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck
317på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad 318på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad
318med "Backspace" -- det är samma tangent som du normal använder för att 319med en lång vänsterpil eller "Backspace" -- det är samma tangent som du
319radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs. 320normalt använder för att radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs.
320 321
321Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med 322Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med
322"Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>. 323"Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>.
@@ -327,9 +328,9 @@ Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med
327 är bara en lokal kopia. 328 är bara en lokal kopia.
328 329
329När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter 330När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
330den på raden under. Om du använder ett fönstersystem, visas små böjda 331den på raden under. Om du använder ett fönstersystem visas små böjda
331pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och 332pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och
332höger marginal) för att ange var en rad fortsätter, Om du använder 333höger marginal) för att ange var en rad fortsätter. Om du använder
333en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till 334en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till
334höger att raden fortsätter. 335höger att raden fortsätter.
335 336
@@ -340,7 +341,7 @@ höger att raden fortsätter.
340>> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en 341>> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en
341 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. 342 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
342 343
343Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera 344Du kan radera radbrytningar precis som andra tecken. Genom att radera
344radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om 345radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
345resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en 346resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
346skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. 347skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
@@ -364,7 +365,7 @@ Du bör se att efter att den nya raden satts in, sätter Emacs in
364blanktecken så att markören flyttas fram under "T" i "Tryck". 365blanktecken så att markören flyttas fram under "T" i "Tryck".
365 366
366Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta 367Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
367gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det 368gäller också texttecken. Genom att upprepa ett texttecken kommer det
368skrivas flera gånger. 369skrivas flera gånger.
369 370
370>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. 371>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
@@ -403,11 +404,11 @@ tryck C-w. Detta tar bort texten mellan de två positionerna.
403>> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före 404>> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
404 o. 405 o.
405 406
406Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text 407Skillnaden mellan att "ta bort" (kill) och "radera" (delete) text
407är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan 408är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan
408raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en 409raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en
409radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas 410radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas
410"återhämtning" (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som 411"återhämtning" (yank). Generellt kan man säga att kommandon som
411tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan 412tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan
412återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara 413återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara
413raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den 414raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den
@@ -423,7 +424,7 @@ Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
423att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden 424att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
424under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den 425under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
425raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara 426raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
426en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma 427en upprepning av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
427raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. 428raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
428 429
429Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma plats som där 430Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma plats som där
@@ -439,7 +440,7 @@ tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
439 440
440>> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. 441>> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
441 442
442Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas 443Om du gör flera C-k i rad så kommer all borttagen text att sparas
443samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång. 444samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
444 445
445>> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. 446>> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
@@ -451,11 +452,11 @@ Och hämta så tillbaka igen:
451 452
452Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du 453Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
453har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste 454har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
454texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte 455texten som blev borttagen men tidigare borttagen text är inte
455förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har 456förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
456använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y 457använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
457ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om 458ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
458och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har 459och om igen hämtas all tidigare borttagen text tillbaka. När du har
459nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att 460nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
460behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den 461behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
461återtagna texten där den är. 462återtagna texten där den är.
@@ -478,25 +479,25 @@ Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
478upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/. 479upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/.
479 480
480Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist 481Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist
481utförda kommandot. Om du repeterar C-/ flera gånger kommer varje 482utförda kommandot. Om du upprepar C-/ flera gånger kommer varje
482repetition upphäva ett kommando till. 483upprepning upphäva ett kommando till.
483 484
484Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas 485Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
485inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), 486inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
486och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om 487och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis samlade i grupper om
487upp till 20 tecken. Detta r för att reducera antalet C-/ som behövs 488upp till 20 tecken. Detta grs för att reducera antalet C-/ som behövs
488för att ångra inskriven text. 489för att ångra inskriven text.
489 490
490>> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/. 491>> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/.
491 492
492C-_ är ett alternativt ångra-kommandot. Den fungerar exakt på samma 493C-_ är ett alternativt ångra-kommando. Det fungerar exakt på samma
493sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till 494sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till
494Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att 495Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att
495skriva. 496skriva.
496 497
497Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning. 498Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning.
498 499
499Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra 500Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som att du kan ångra
500att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera 501att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
501någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För 502någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
502ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. 503ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
@@ -515,19 +516,18 @@ sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
515kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att 516kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
516undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och 517undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
517med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett 518med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
518nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. 519nytt namn, som kerhetskopia, ifall du senare ångrar alltihop.
519 520
520Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad 521Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
521som börjar med minustecken, och som startar med "-:--- TUTORIAL.sv" 522som börjar med minustecken, och som startar med "U:--- TUTORIAL.sv"
522eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på 523eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på
523filen du besöker. Just nu besöker du din personlig kopia av 524filen du besöker. Just nu besöker du ditt personliga exemplar av
524vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än 525vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än
525är inne i så kommer filnamnet stå där. 526är inne i så kommer filnamnet stå där.
526 527
527En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange 528En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
528vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett 529vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument".
529argument". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du 530I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du gett kommandot
530gett kommandot
531 531
532 C-x C-f Finn en fil 532 C-x C-f Finn en fil
533 533
@@ -570,7 +570,7 @@ för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
570Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till 570Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
571att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i 571att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
572filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa 572filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
573filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en 573filen med den text du har skrivit. Från och med detta redigerar du en
574fil som existerar. 574fil som existerar.
575 575
576 576
@@ -600,16 +600,16 @@ När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
600Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert 600Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
601så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som 601så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
602motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x 602motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
603C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det 603C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd kommandot C-x b. I det
604kommandot anger du buffertens namn. 604kommandot anger du buffertens namn.
605 605
606>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. 606>> Skapa en fil med namnet "abc" genom att trycka C-x C-f abc <Return>.
607 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till 607 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till
608 den här handledningen. 608 den här handledningen.
609 609
610Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan 610Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan katalogdel).
611katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med 611Det är dock inte alltid så. Bufferlistan som du skapar med C-x C-b
612C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert. 612visar alltid namnen på varje buffert.
613 613
614En del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten 614En del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
615"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som 615"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
@@ -670,8 +670,8 @@ Emacsprocessen förstörs. I de flesta vanliga kommandoskalen så kan man
670återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'. 670återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'.
671 671
672C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta 672C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
673Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra 673Emacs om den har startats av ett e-post-program eller annan
674applikationer. 674applikation.
675 675
676Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig 676Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
677hittills: 677hittills:
@@ -687,14 +687,13 @@ hittills:
687 687
688Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan 688Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
689eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är 689eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
690replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När 690replace-string, som överallt ersätter en teckensträng med en annan. När
691du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med 691du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
692M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här 692M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
693fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och 693fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
694Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är 694Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
695tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller 695tabulatortangenten, som vanligtvis finns över skiftlåstangenten
696skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör 696nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör kommandot med <Return>.
697kommandot med <Return>.
698 697
699Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall 698Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
700ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste 699ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
@@ -716,7 +715,7 @@ När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
716detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje 715detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
717fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av 716fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
718filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer 717filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
719namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig 718namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanligt
720sätt kommer Emacs radera autosparfilen. 719sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
721 720
722Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar 721Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
@@ -829,7 +828,7 @@ genom ett numeriskt argument.
829 att använda C-x f en gång till. 828 att använda C-x f en gång till.
830 829
831Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto 830Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
832Fill att kunna omformattera raderna för dig. 831Fill att kunna formatera om raderna för dig.
833För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet 832För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
834du önskar att omformatera. 833du önskar att omformatera.
835 834
@@ -947,7 +946,7 @@ sig och inte en äkta "modifierare".
947 946
948Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha 947Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
949försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det 948försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
950som markören står i." 949som markören står i".
951 950
952Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x 951Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
953C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra 952C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
@@ -965,7 +964,7 @@ filer:
965 1 för att bli kvitt det nedre igen. 964 1 för att bli kvitt det nedre igen.
966 965
967 966
968* MULTIPLA RAMAR 967* FLERA RAMAR
969---------------- 968----------------
970 969
971Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en 970Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en
@@ -1052,7 +1051,7 @@ istället för C-h c.
1052 1051
1053Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget 1052Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1054fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver 1053fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1055inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för 1054inte göra det omedelbart. Du kan redigera med hjälptexten som stöd för
1056att först senare ta bort fönstret med C-x 1. 1055att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1057 1056
1058Här är fler varianter på C-h: 1057Här är fler varianter på C-h:
@@ -1107,17 +1106,17 @@ Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
1107filhantering. 1106filhantering.
1108 1107
1109Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till 1108Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
1110exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva 1109exempel, om du vill byta till bufferten *Messages* kan du du skriva
1111C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så 1110C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
1112långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering 1111långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
1113finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". 1112finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
1114 1113
1115Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess 1114Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
1116subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och 1115underkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
1117operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i 1116operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
1118Emacs-manualen i noden "Dired". 1117Emacs-manualen i noden "Dired".
1119 1118
1120Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner. 1119Manualen beskriver även många andra funktioner i Emacs.
1121 1120
1122 1121
1123* SLUTORD 1122* SLUTORD
@@ -1135,7 +1134,7 @@ själv, klaga!
1135 1134
1136Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den 1135Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1137första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats 1136första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1138Lidell översatte den till Svenska. 1137Lidell översatte den till svenska.
1139 1138
1140This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and 1139This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1141comes with permission to distribute copies on certain conditions: 1140comes with permission to distribute copies on certain conditions: