diff options
| author | Richard M. Stallman | 2002-02-01 17:59:36 +0000 |
|---|---|---|
| committer | Richard M. Stallman | 2002-02-01 17:59:36 +0000 |
| commit | b1ce6dfbd373ed18247480051276f96a51d1cc9d (patch) | |
| tree | 31fe527ce649414a9da81aed8c1668db71816dce | |
| parent | 43ef72f2146b34d1553357f8b731c313095b325c (diff) | |
| download | emacs-b1ce6dfbd373ed18247480051276f96a51d1cc9d.tar.gz emacs-b1ce6dfbd373ed18247480051276f96a51d1cc9d.zip | |
*** empty log message ***
| -rw-r--r-- | etc/TUTORIAL.se | 1075 |
1 files changed, 1075 insertions, 0 deletions
diff --git a/etc/TUTORIAL.se b/etc/TUTORIAL.se new file mode 100644 index 00000000000..58493ab4c38 --- /dev/null +++ b/etc/TUTORIAL.se | |||
| @@ -0,0 +1,1075 @@ | |||
| 1 | Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har | ||
| 2 | Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av | ||
| 3 | dokumentet för villkor och förutsättningar. | ||
| 4 | |||
| 5 | Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs. | ||
| 6 | |||
| 7 | Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast | ||
| 8 | märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt | ||
| 9 | ALT eller EDIT). Istället för att skriva META eller CONTROL kommer vi | ||
| 10 | här att använda följande förkortningar: | ||
| 11 | |||
| 12 | C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt | ||
| 13 | som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner | ||
| 14 | kontrolltangenten och tryck f. | ||
| 15 | M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller | ||
| 16 | ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har | ||
| 17 | någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>, | ||
| 18 | släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi | ||
| 19 | skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten. | ||
| 20 | |||
| 21 | Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). | ||
| 22 | Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett | ||
| 23 | kommando. Till exempel: | ||
| 24 | <<Tomma rader, av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför>> | ||
| 25 | >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild. | ||
| 26 | Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. | ||
| 27 | Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en | ||
| 28 | skärmbild. | ||
| 29 | |||
| 30 | Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från | ||
| 31 | skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du | ||
| 32 | bläddrar framåt i filen. | ||
| 33 | |||
| 34 | Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats | ||
| 35 | i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, | ||
| 36 | med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll | ||
| 37 | ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har | ||
| 38 | META-, EDIT- eller ALT-tangent.) | ||
| 39 | |||
| 40 | >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. | ||
| 41 | |||
| 42 | |||
| 43 | * SAMMANFATTNING | ||
| 44 | ---------------- | ||
| 45 | |||
| 46 | Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: | ||
| 47 | |||
| 48 | C-v Flytta en skärmbild framåt. | ||
| 49 | M-v Flytta en skärmbild bakåt. | ||
| 50 | C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står | ||
| 51 | mitt på skärmbilden. (Det är kontroll-L, inte | ||
| 52 | kontroll-1.) | ||
| 53 | |||
| 54 | >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. | ||
| 55 | Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring | ||
| 56 | markören nu. | ||
| 57 | |||
| 58 | |||
| 59 | * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER | ||
| 60 | ------------------------------ | ||
| 61 | |||
| 62 | Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur | ||
| 63 | förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? | ||
| 64 | |||
| 65 | Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda | ||
| 66 | kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon | ||
| 67 | flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på | ||
| 68 | skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de | ||
| 69 | flyttar markören: | ||
| 70 | |||
| 71 | |||
| 72 | Föregående rad, C-p | ||
| 73 | : | ||
| 74 | : | ||
| 75 | Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f | ||
| 76 | : | ||
| 77 | : | ||
| 78 | Nästa rad, C-n | ||
| 79 | |||
| 80 | >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n | ||
| 81 | och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på | ||
| 82 | skärmbilden. | ||
| 83 | |||
| 84 | Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa | ||
| 85 | förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för | ||
| 86 | bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande | ||
| 87 | kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda | ||
| 88 | dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu. | ||
| 89 | |||
| 90 | >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. | ||
| 91 | |||
| 92 | >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt | ||
| 93 | med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt | ||
| 94 | på en rad. | ||
| 95 | |||
| 96 | Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen | ||
| 97 | avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att | ||
| 98 | den gör det. | ||
| 99 | |||
| 100 | >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören | ||
| 101 | flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den | ||
| 102 | flyttar markören över radslutstecknet. | ||
| 103 | |||
| 104 | C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. | ||
| 105 | |||
| 106 | >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören | ||
| 107 | är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av | ||
| 108 | raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till | ||
| 109 | nästa rad. | ||
| 110 | |||
| 111 | När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden | ||
| 112 | kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning" | ||
| 113 | och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den | ||
| 114 | försvinner ut ur skärmbilden. | ||
| 115 | |||
| 116 | >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av | ||
| 117 | C-n och se vad som händer. | ||
| 118 | |||
| 119 | Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du | ||
| 120 | flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b | ||
| 121 | flyttar den ett ord bakåt. | ||
| 122 | |||
| 123 | >> Prova några M-f och M-b. | ||
| 124 | |||
| 125 | Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till | ||
| 126 | slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta | ||
| 127 | markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i | ||
| 128 | motsatt riktning. | ||
| 129 | |||
| 130 | >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några | ||
| 131 | C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika | ||
| 132 | placeringar av markören både i och mellan ord. | ||
| 133 | |||
| 134 | Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och | ||
| 135 | M-b å den andra. Ofta används Meta-kommandon till språkrelaterade | ||
| 136 | operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används | ||
| 137 | till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar | ||
| 138 | (bokstäver, rader, etc.). | ||
| 139 | |||
| 140 | Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar | ||
| 141 | markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a | ||
| 142 | och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. | ||
| 143 | |||
| 144 | >> Prova några C-a och sedan några C-e. | ||
| 145 | Prova också några M-a och sedan några M-e. | ||
| 146 | |||
| 147 | Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera | ||
| 148 | M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta | ||
| 149 | inte verkar självklart är det ganska naturligt. | ||
| 150 | |||
| 151 | Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" | ||
| 152 | (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten | ||
| 153 | är i texten. | ||
| 154 | |||
| 155 | Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- | ||
| 156 | kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: | ||
| 157 | |||
| 158 | C-f Flytta markören ett steg framåt | ||
| 159 | C-b Flytta markören ett steg bakåt | ||
| 160 | |||
| 161 | M-f Flytta markören ett ord framåt | ||
| 162 | M-b Flytta markören ett ord bakåt | ||
| 163 | |||
| 164 | C-n Flytta markören till nästa rad | ||
| 165 | C-p Flytta markören till föregående rad | ||
| 166 | |||
| 167 | C-a Flytta markören till början av raden | ||
| 168 | C-e Flytta markören till slutet av raden | ||
| 169 | |||
| 170 | M-a Flytta markören till början av meningen | ||
| 171 | M-e Flytta markören till slutet av meningen | ||
| 172 | |||
| 173 | >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull. | ||
| 174 | Dessa är de kommandon som används mest. | ||
| 175 | |||
| 176 | Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (Meta mindre-än), som | ||
| 177 | flyttar markören till början av texten, och M-> (Meta större-än), som | ||
| 178 | flyttar den till slutet av texten. | ||
| 179 | |||
| 180 | På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste | ||
| 181 | använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man | ||
| 182 | också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det | ||
| 183 | bli M-komma. | ||
| 184 | |||
| 185 | >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. | ||
| 186 | Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | ||
| 187 | |||
| 188 | >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen. | ||
| 189 | Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | ||
| 190 | |||
| 191 | Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om | ||
| 192 | terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n | ||
| 193 | och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla | ||
| 194 | slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått | ||
| 195 | lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att | ||
| 196 | använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker | ||
| 197 | att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har | ||
| 198 | lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig | ||
| 199 | de mer avancerade kontrollfunktionerna. | ||
| 200 | |||
| 201 | De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de | ||
| 202 | flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt | ||
| 203 | argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du | ||
| 204 | skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent | ||
| 205 | så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv | ||
| 206 | talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder | ||
| 207 | C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska | ||
| 208 | argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före | ||
| 209 | kommandot. | ||
| 210 | |||
| 211 | Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. | ||
| 212 | |||
| 213 | >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du | ||
| 214 | kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. | ||
| 215 | |||
| 216 | De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett | ||
| 217 | repeterat utförande men det finns kommandon som använder det | ||
| 218 | annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, | ||
| 219 | använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av | ||
| 220 | dess värde, gör kommandot något annat. | ||
| 221 | |||
| 222 | C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument | ||
| 223 | till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller | ||
| 224 | ned så många rader som argumentet anger, istället för så många | ||
| 225 | skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader | ||
| 226 | uppåt. | ||
| 227 | |||
| 228 | >> Prova C-u 8 C-v nu. | ||
| 229 | |||
| 230 | Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta | ||
| 231 | tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. | ||
| 232 | |||
| 233 | Om du använder Emacs under X finns det troligen ett rektangulärt | ||
| 234 | område på högersidan av Emacs-fönstret, en så kallad | ||
| 235 | rullningslist. Denna kan du också använda för att förflytta dig i | ||
| 236 | texten. | ||
| 237 | |||
| 238 | >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området | ||
| 239 | på rullningslisten. Detta borde flytta skärmbilden till en plats i | ||
| 240 | texten beroende på var i rullningslisten du tryckte. | ||
| 241 | |||
| 242 | >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den | ||
| 243 | mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende | ||
| 244 | på hur du för musen. | ||
| 245 | |||
| 246 | |||
| 247 | * OM EMACS HÄNGER | ||
| 248 | ----------------- | ||
| 249 | |||
| 250 | Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom | ||
| 251 | att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando | ||
| 252 | som tar för lång tid att utföra. | ||
| 253 | |||
| 254 | Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt | ||
| 255 | argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra. | ||
| 256 | |||
| 257 | >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck | ||
| 258 | C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att | ||
| 259 | du avbröt argumentet med C-g. | ||
| 260 | |||
| 261 | Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. | ||
| 262 | |||
| 263 | |||
| 264 | * SPÄRRADE KOMMANDON | ||
| 265 | -------------------- | ||
| 266 | |||
| 267 | En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall | ||
| 268 | använda dem av misstag. | ||
| 269 | |||
| 270 | Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett | ||
| 271 | meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om | ||
| 272 | du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. | ||
| 273 | |||
| 274 | Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som | ||
| 275 | svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando, | ||
| 276 | svarar du "n" på frågan. | ||
| 277 | |||
| 278 | >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). | ||
| 279 | Skriv n som svar på frågan. | ||
| 280 | |||
| 281 | |||
| 282 | * FÖNSTER | ||
| 283 | --------- | ||
| 284 | |||
| 285 | Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen | ||
| 286 | text. Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här | ||
| 287 | skall vi förklara hur man blir av med extra fönster för att komma | ||
| 288 | tillbaka till det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är | ||
| 289 | enkelt: | ||
| 290 | |||
| 291 | C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster). | ||
| 292 | |||
| 293 | Det är kontroll-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där | ||
| 294 | markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster | ||
| 295 | tas bort. | ||
| 296 | |||
| 297 | >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. | ||
| 298 | >> Tryck C-h k C-f. | ||
| 299 | Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder | ||
| 300 | för att visa dokumentationen för C-f-kommandot. | ||
| 301 | |||
| 302 | >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. | ||
| 303 | |||
| 304 | Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig | ||
| 305 | eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet | ||
| 306 | kontroll-x. Det är faktisk många kommandon som startar med kontroll-x | ||
| 307 | och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att | ||
| 308 | göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa. | ||
| 309 | |||
| 310 | |||
| 311 | * SKRIVA OCH TA BORT TEXT | ||
| 312 | ------------------------- | ||
| 313 | |||
| 314 | Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in | ||
| 315 | texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och | ||
| 316 | sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en | ||
| 317 | radbrytning. | ||
| 318 | |||
| 319 | Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>. | ||
| 320 | <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I | ||
| 321 | några fall fungerar också "Backspace" som <Delete> men inte alltid! | ||
| 322 | |||
| 323 | Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella | ||
| 324 | markörspositionen. | ||
| 325 | |||
| 326 | >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att | ||
| 327 | använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du | ||
| 328 | kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta | ||
| 329 | är bara en lokal kopia. | ||
| 330 | |||
| 331 | När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter | ||
| 332 | den på raden under. En backslash ("\") i slutet av högra marginalen | ||
| 333 | indikerar att raden fortsätter. Om du kör Emacs under X kommer du se | ||
| 334 | en liten pil som pekar ned till nästa rad. | ||
| 335 | |||
| 336 | >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och | ||
| 337 | fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur | ||
| 338 | fortsättningstecknet ser ut. | ||
| 339 | |||
| 340 | >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en | ||
| 341 | skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. | ||
| 342 | |||
| 343 | Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera | ||
| 344 | radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om | ||
| 345 | resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en | ||
| 346 | skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. | ||
| 347 | |||
| 348 | >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>. | ||
| 349 | Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. | ||
| 350 | |||
| 351 | >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort. | ||
| 352 | |||
| 353 | Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta | ||
| 354 | gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det | ||
| 355 | skrivas flera gånger. | ||
| 356 | |||
| 357 | >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. | ||
| 358 | |||
| 359 | Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i | ||
| 360 | Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en | ||
| 361 | översikt över kommandon för radering: | ||
| 362 | |||
| 363 | <Delete> raderar tecknet som står precis före markören | ||
| 364 | C-d raderar tecknet som står precis under markören | ||
| 365 | |||
| 366 | M-<Delete> raderar ordet precis före markören | ||
| 367 | M-d raderar ordet precis efter markören | ||
| 368 | |||
| 369 | C-k raderar från markören till slutet av raden | ||
| 370 | M-k raderar till slutet av stycket | ||
| 371 | |||
| 372 | Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer | ||
| 373 | mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis | ||
| 374 | ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k | ||
| 375 | fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). | ||
| 376 | |||
| 377 | Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av | ||
| 378 | följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill | ||
| 379 | ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av | ||
| 380 | området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två | ||
| 381 | positionerna. | ||
| 382 | |||
| 383 | >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke. | ||
| 384 | >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" | ||
| 385 | längst ner på skärmen. | ||
| 386 | >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i | ||
| 387 | stycket. | ||
| 388 | >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före | ||
| 389 | o. | ||
| 390 | |||
| 391 | När du raderar mer än ett tecken åt gången kommer Emacs att spara den | ||
| 392 | borttagna texten så att du han hämta tillbaka den igen. Denna text | ||
| 393 | kallas borttagen (killed). Att få tillbaka borttagen text kallas att | ||
| 394 | hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till | ||
| 395 | samma plats som där den blev borttagen eller så kan du sätta in den på | ||
| 396 | en annan plats i texten. Du kan också hämta tillbaka den flera gånger | ||
| 397 | så att du får flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta | ||
| 398 | tillbaka texten är C-y. | ||
| 399 | |||
| 400 | Lägg märke till att skillnaden mellan borttagen och raderad (deleted) | ||
| 401 | text är att borttagen text kan hämtas tillbaka, medan raderad text | ||
| 402 | inte kan det. Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler | ||
| 403 | än ett tecken sparar undan texten så att den kan bli återställd och | ||
| 404 | kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum | ||
| 405 | inte sparar någonting. | ||
| 406 | |||
| 407 | >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom. | ||
| 408 | Tryck C-k för att ta bort texten på raden. | ||
| 409 | >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma | ||
| 410 | raden som var kvar. | ||
| 411 | |||
| 412 | Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och | ||
| 413 | att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden | ||
| 414 | under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den | ||
| 415 | raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara | ||
| 416 | en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma | ||
| 417 | raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. | ||
| 418 | |||
| 419 | För att hämta tillbaka den sist borttagna texten och placera den där | ||
| 420 | markören är, tryck C-y. | ||
| 421 | |||
| 422 | >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. | ||
| 423 | |||
| 424 | Tänk på C-y som att du drar tillbaka något som någon tagit ifrån | ||
| 425 | dig. Notera att om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text | ||
| 426 | att sparas samlat så att ett C-y tar tillbaka alla raderna. | ||
| 427 | |||
| 428 | >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. | ||
| 429 | |||
| 430 | Och hämta så tillbaka igen: | ||
| 431 | |||
| 432 | >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen. | ||
| 433 | Så kopierar man text. | ||
| 434 | |||
| 435 | Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du | ||
| 436 | har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste | ||
| 437 | texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte | ||
| 438 | förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har | ||
| 439 | använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y | ||
| 440 | ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om | ||
| 441 | och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har | ||
| 442 | nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att | ||
| 443 | behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den | ||
| 444 | återtagna texten där den är. | ||
| 445 | |||
| 446 | Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka | ||
| 447 | till startpunkten (texten som sist blev borttagen). | ||
| 448 | |||
| 449 | >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även | ||
| 450 | denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck | ||
| 451 | M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera | ||
| 452 | M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den | ||
| 453 | första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du | ||
| 454 | prova med positiva och negativa argument till M-y. | ||
| 455 | |||
| 456 | |||
| 457 | * ÅNGRA | ||
| 458 | ------- | ||
| 459 | |||
| 460 | Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du | ||
| 461 | upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo). | ||
| 462 | |||
| 463 | Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist | ||
| 464 | utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje | ||
| 465 | repetition upphäva ett kommando till. | ||
| 466 | |||
| 467 | Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas | ||
| 468 | inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), | ||
| 469 | och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om | ||
| 470 | upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs | ||
| 471 | för att ångra inskriven text. | ||
| 472 | |||
| 473 | >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den | ||
| 474 | igen. | ||
| 475 | |||
| 476 | C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt | ||
| 477 | som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det | ||
| 478 | olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord. | ||
| 479 | Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram | ||
| 480 | C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere. | ||
| 481 | |||
| 482 | Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering. | ||
| 483 | |||
| 484 | |||
| 485 | * FILER | ||
| 486 | ------- | ||
| 487 | |||
| 488 | För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga | ||
| 489 | den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du | ||
| 490 | avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find) | ||
| 491 | denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit). | ||
| 492 | |||
| 493 | Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många | ||
| 494 | sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör | ||
| 495 | kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att | ||
| 496 | undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och | ||
| 497 | med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett | ||
| 498 | nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. | ||
| 499 | |||
| 500 | Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad | ||
| 501 | som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten | ||
| 502 | "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på | ||
| 503 | filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se" | ||
| 504 | och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil | ||
| 505 | du än är inne i så kommer filnamnet stå där. | ||
| 506 | |||
| 507 | En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange | ||
| 508 | vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument | ||
| 509 | från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter | ||
| 510 | att du gett kommandot | ||
| 511 | |||
| 512 | C-x C-f Finn en fil | ||
| 513 | |||
| 514 | kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den | ||
| 515 | nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när | ||
| 516 | den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon | ||
| 517 | för att förändra filnamnet. | ||
| 518 | |||
| 519 | När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du | ||
| 520 | avbryta med kommandot C-g. | ||
| 521 | |||
| 522 | >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och | ||
| 523 | avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att | ||
| 524 | du inte finner någon fil. | ||
| 525 | |||
| 526 | När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att | ||
| 527 | utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram | ||
| 528 | filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt. | ||
| 529 | |||
| 530 | Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja | ||
| 531 | redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta | ||
| 532 | kommando | ||
| 533 | |||
| 534 | C-x C-s Spara fil | ||
| 535 | |||
| 536 | Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs | ||
| 537 | kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går | ||
| 538 | förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i | ||
| 539 | slutet av det ursprungliga filnamnet. | ||
| 540 | |||
| 541 | När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som | ||
| 542 | blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om | ||
| 543 | systemet kraschar. | ||
| 544 | |||
| 545 | >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. | ||
| 546 | Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst | ||
| 547 | på skärmbilden. | ||
| 548 | |||
| 549 | Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser | ||
| 550 | sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna | ||
| 551 | har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att | ||
| 552 | fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous | ||
| 553 | Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur | ||
| 554 | detta kan undvikas. | ||
| 555 | |||
| 556 | Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller | ||
| 557 | för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar. | ||
| 558 | Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till | ||
| 559 | att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i | ||
| 560 | filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa | ||
| 561 | filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en | ||
| 562 | fil som existerar. | ||
| 563 | |||
| 564 | |||
| 565 | * BUFFERTAR | ||
| 566 | ----------- | ||
| 567 | |||
| 568 | Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta | ||
| 569 | att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna | ||
| 570 | den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer | ||
| 571 | öppna i Emacs. | ||
| 572 | |||
| 573 | >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. | ||
| 574 | Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda | ||
| 575 | C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma | ||
| 576 | tillbaka till den här vägledningen. | ||
| 577 | |||
| 578 | Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När | ||
| 579 | du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista | ||
| 580 | över existerande buffertar i Emacs kan du skriva | ||
| 581 | |||
| 582 | C-x C-b Listning av buffertar. | ||
| 583 | |||
| 584 | >> Prova C-x C-b nu. | ||
| 585 | |||
| 586 | Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på | ||
| 587 | den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna | ||
| 588 | till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den | ||
| 589 | buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken | ||
| 590 | text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. | ||
| 591 | |||
| 592 | >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. | ||
| 593 | |||
| 594 | Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer | ||
| 595 | inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i | ||
| 596 | bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den | ||
| 597 | första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du | ||
| 598 | behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är | ||
| 599 | omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x | ||
| 600 | C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot | ||
| 601 | |||
| 602 | C-x s Spara buffertar | ||
| 603 | |||
| 604 | C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du | ||
| 605 | vill spara eller ej. | ||
| 606 | |||
| 607 | >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s | ||
| 608 | Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten | ||
| 609 | TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). | ||
| 610 | |||
| 611 | |||
| 612 | * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN | ||
| 613 | ------------------------------- | ||
| 614 | |||
| 615 | Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet kontroll- eller | ||
| 616 | meta-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett | ||
| 617 | "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter: | ||
| 618 | |||
| 619 | C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken. | ||
| 620 | M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett | ||
| 621 | kommandonamn. | ||
| 622 | |||
| 623 | Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de | ||
| 624 | kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f | ||
| 625 | för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för | ||
| 626 | att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora | ||
| 627 | förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar | ||
| 628 | innan Emacs avslutas. | ||
| 629 | |||
| 630 | C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan | ||
| 631 | återvända till samma Emacs senare. | ||
| 632 | |||
| 633 | På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera | ||
| 634 | till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få | ||
| 635 | tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. | ||
| 636 | |||
| 637 | På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under | ||
| 638 | Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan | ||
| 639 | återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I | ||
| 640 | detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. | ||
| 641 | |||
| 642 | C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta | ||
| 643 | Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra | ||
| 644 | applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera | ||
| 645 | suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har | ||
| 646 | tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z | ||
| 647 | istället för att avsluta. | ||
| 648 | |||
| 649 | Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig | ||
| 650 | hittills: | ||
| 651 | |||
| 652 | C-x C-f Finn fil. | ||
| 653 | C-x C-s Spara fil. | ||
| 654 | C-x C-b Lista buffertar. | ||
| 655 | C-x C-c Avsluta Emacs. | ||
| 656 | C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster. | ||
| 657 | C-x u Ångra. | ||
| 658 | |||
| 659 | Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan | ||
| 660 | eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är | ||
| 661 | replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När | ||
| 662 | du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med | ||
| 663 | M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här | ||
| 664 | fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och | ||
| 665 | Emacs kommer då att komplettera kommandonamnet. Avsluta kommandot med | ||
| 666 | <Return>. | ||
| 667 | |||
| 668 | Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall | ||
| 669 | ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste | ||
| 670 | avsluta bägge argumenten med <Return>. | ||
| 671 | |||
| 672 | >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad. | ||
| 673 | Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>. | ||
| 674 | |||
| 675 | Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har | ||
| 676 | ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där | ||
| 677 | ordet förekom, från markören och nedåt. | ||
| 678 | |||
| 679 | |||
| 680 | * SPARAUTOMATIK | ||
| 681 | --------------- | ||
| 682 | |||
| 683 | När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer | ||
| 684 | ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot | ||
| 685 | detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje | ||
| 686 | fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av | ||
| 687 | filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer | ||
| 688 | namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig | ||
| 689 | sätt kommer Emacs radera autosparfilen. | ||
| 690 | |||
| 691 | Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar | ||
| 692 | genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte | ||
| 693 | autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha | ||
| 694 | bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen. | ||
| 695 | |||
| 696 | |||
| 697 | * EKOOMRÅDE | ||
| 698 | ----------- | ||
| 699 | |||
| 700 | Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas | ||
| 701 | på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas | ||
| 702 | "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på | ||
| 703 | skärmbilden. | ||
| 704 | |||
| 705 | |||
| 706 | * LÄGESRADEN | ||
| 707 | ------------ | ||
| 708 | |||
| 709 | Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode-line). Den ser | ||
| 710 | ungefär ut så här: | ||
| 711 | |||
| 712 | --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%---------------- | ||
| 713 | |||
| 714 | Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. | ||
| 715 | |||
| 716 | Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. | ||
| 717 | -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av | ||
| 718 | texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är | ||
| 719 | i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om | ||
| 720 | slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på | ||
| 721 | en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--. | ||
| 722 | |||
| 723 | Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat | ||
| 724 | sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. | ||
| 725 | |||
| 726 | Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i | ||
| 727 | filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil | ||
| 728 | kommer det inte stå något här, bara minustecken. | ||
| 729 | |||
| 730 | Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket | ||
| 731 | redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental", | ||
| 732 | som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode). | ||
| 733 | |||
| 734 | Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för | ||
| 735 | redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till | ||
| 736 | exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt | ||
| 737 | gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu. | ||
| 738 | |||
| 739 | Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det | ||
| 740 | finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod | ||
| 741 | och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva | ||
| 742 | kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa | ||
| 743 | kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat | ||
| 744 | kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x | ||
| 745 | fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental. | ||
| 746 | |||
| 747 | Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen | ||
| 748 | använda Text-läge. | ||
| 749 | |||
| 750 | >> Skriv M-x text mode<Return>. | ||
| 751 | |||
| 752 | Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon | ||
| 753 | högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar | ||
| 754 | apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade | ||
| 755 | M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. | ||
| 756 | |||
| 757 | Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta | ||
| 758 | kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite | ||
| 759 | annorlunda. | ||
| 760 | |||
| 761 | För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva | ||
| 762 | C-h m. | ||
| 763 | |||
| 764 | >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av | ||
| 765 | skärmbilden. | ||
| 766 | >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från | ||
| 767 | Fundamental-läget | ||
| 768 | >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden. | ||
| 769 | |||
| 770 | Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode). | ||
| 771 | Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje | ||
| 772 | sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och | ||
| 773 | oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en | ||
| 774 | kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls. | ||
| 775 | |||
| 776 | Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är | ||
| 777 | radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs | ||
| 778 | rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir | ||
| 779 | för lång. | ||
| 780 | |||
| 781 | Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill | ||
| 782 | mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att | ||
| 783 | upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår | ||
| 784 | kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar | ||
| 785 | läget". | ||
| 786 | |||
| 787 | >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med | ||
| 788 | "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för | ||
| 789 | Auto Fill bryter bara raden mellan ord. | ||
| 790 | |||
| 791 | Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta | ||
| 792 | genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot | ||
| 793 | genom ett numeriskt argument. | ||
| 794 | |||
| 795 | >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in | ||
| 796 | någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre | ||
| 797 | än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom | ||
| 798 | att använda C-x f en gång till. | ||
| 799 | |||
| 800 | Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto | ||
| 801 | Fill att kunna omformattera raderna för dig. | ||
| 802 | För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet | ||
| 803 | du önskar att omformatera. | ||
| 804 | |||
| 805 | >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q. | ||
| 806 | |||
| 807 | |||
| 808 | * SÖKNING | ||
| 809 | --------- | ||
| 810 | |||
| 811 | Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande | ||
| 812 | bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du | ||
| 813 | söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där | ||
| 814 | teckensträngen uppträder. | ||
| 815 | |||
| 816 | Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra | ||
| 817 | redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att | ||
| 818 | sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka | ||
| 819 | efter. | ||
| 820 | |||
| 821 | Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r | ||
| 822 | för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än. | ||
| 823 | |||
| 824 | När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search" | ||
| 825 | dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget | ||
| 826 | inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar | ||
| 827 | efter. <Return> avslutar sökandet. | ||
| 828 | |||
| 829 | >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en | ||
| 830 | bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång | ||
| 831 | du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu | ||
| 832 | har du sökt efter ordet "markör" en gång. | ||
| 833 | >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet | ||
| 834 | "markör". | ||
| 835 | >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig | ||
| 836 | >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet. | ||
| 837 | |||
| 838 | Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå | ||
| 839 | till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och | ||
| 840 | markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa | ||
| 841 | förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till. | ||
| 842 | Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela | ||
| 843 | att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet. | ||
| 844 | |||
| 845 | Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder | ||
| 846 | på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat | ||
| 847 | den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så | ||
| 848 | fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i | ||
| 849 | Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. | ||
| 850 | |||
| 851 | Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du | ||
| 852 | lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad | ||
| 853 | och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till | ||
| 854 | exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", | ||
| 855 | och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första | ||
| 856 | förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från | ||
| 857 | söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första | ||
| 858 | förekomsten av "m". | ||
| 859 | |||
| 860 | Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken | ||
| 861 | så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen, | ||
| 862 | så som C-s och C-r. | ||
| 863 | |||
| 864 | C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen | ||
| 865 | EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i | ||
| 866 | texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för | ||
| 867 | C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända. | ||
| 868 | |||
| 869 | |||
| 870 | * FLERA FÖNSTER | ||
| 871 | --------------- | ||
| 872 | |||
| 873 | En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på | ||
| 874 | skärmen samtidig. | ||
| 875 | |||
| 876 | >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l | ||
| 877 | |||
| 878 | >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två | ||
| 879 | fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i | ||
| 880 | det övre fönstret. | ||
| 881 | |||
| 882 | >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. | ||
| 883 | (Om du inte har Meta-tangenten trycker du ESC C-v.) | ||
| 884 | |||
| 885 | >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det | ||
| 886 | nedre fönstret. | ||
| 887 | |||
| 888 | >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp | ||
| 889 | och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre | ||
| 890 | fönstret. | ||
| 891 | |||
| 892 | >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre | ||
| 893 | fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det | ||
| 894 | gjorde när du lämnade det. | ||
| 895 | |||
| 896 | Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två | ||
| 897 | fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det | ||
| 898 | är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon | ||
| 899 | fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster | ||
| 900 | för det valda fönstret (selected window). | ||
| 901 | |||
| 902 | Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och | ||
| 903 | använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören | ||
| 904 | i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig | ||
| 905 | i det andra fönstret. | ||
| 906 | |||
| 907 | C-M-v är ett exempel på en kontroll-meta-kombination. Om du har | ||
| 908 | META-tangenten håller du både kontroll och META nedtryckt samtidigt | ||
| 909 | som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna | ||
| 910 | kontroll och META som trycks först, för bägge fungerar så att de | ||
| 911 | "modifierar" de andra tangenterna du trycker. | ||
| 912 | |||
| 913 | Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är | ||
| 914 | ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av kontroll-v, | ||
| 915 | kontroll-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig | ||
| 916 | och inte en äkta "modifierare". | ||
| 917 | |||
| 918 | >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre | ||
| 919 | fönstret. | ||
| 920 | |||
| 921 | Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha | ||
| 922 | försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det | ||
| 923 | som markören står i." | ||
| 924 | |||
| 925 | Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x | ||
| 926 | C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra | ||
| 927 | fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt | ||
| 928 | oberoende. | ||
| 929 | |||
| 930 | Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika | ||
| 931 | filer: | ||
| 932 | |||
| 933 | >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. | ||
| 934 | Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret. | ||
| 935 | Markören flyttats också dit. | ||
| 936 | |||
| 937 | >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x | ||
| 938 | 1 för att bli kvitt det nedre igen. | ||
| 939 | |||
| 940 | |||
| 941 | * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER | ||
| 942 | ----------------------------- | ||
| 943 | |||
| 944 | Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering" | ||
| 945 | (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt | ||
| 946 | huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] | ||
| 947 | istället för (Fundamental). | ||
| 948 | |||
| 949 | För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är | ||
| 950 | ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt | ||
| 951 | extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. | ||
| 952 | |||
| 953 | >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC | ||
| 954 | för att komma ut. | ||
| 955 | |||
| 956 | Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. | ||
| 957 | Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument | ||
| 958 | under rekursiv redigering. | ||
| 959 | |||
| 960 | |||
| 961 | * MER HJÄLP | ||
| 962 | ----------- | ||
| 963 | |||
| 964 | I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket | ||
| 965 | information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många | ||
| 966 | möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla | ||
| 967 | här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många | ||
| 968 | goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all | ||
| 969 | dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen | ||
| 970 | C-h. | ||
| 971 | |||
| 972 | För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den | ||
| 973 | hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h | ||
| 974 | ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du | ||
| 975 | har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon | ||
| 976 | hjälp kan du trycka C-g för att avbryta. | ||
| 977 | |||
| 978 | På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´, | ||
| 979 | så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under | ||
| 980 | tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, | ||
| 981 | kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x | ||
| 982 | help<Return>. | ||
| 983 | |||
| 984 | Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" | ||
| 985 | och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. | ||
| 986 | |||
| 987 | >> Skriv C-h c C-p. | ||
| 988 | Meddelandet skall då bli något i stil med | ||
| 989 | |||
| 990 | C-p runs the command previous-line | ||
| 991 | |||
| 992 | Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för | ||
| 993 | att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har | ||
| 994 | beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation, | ||
| 995 | tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig. | ||
| 996 | |||
| 997 | Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT | ||
| 998 | eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c. | ||
| 999 | |||
| 1000 | För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k | ||
| 1001 | istället för C-h c. | ||
| 1002 | |||
| 1003 | >> Skriv C-h k C-p. | ||
| 1004 | |||
| 1005 | Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget | ||
| 1006 | fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver | ||
| 1007 | inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för | ||
| 1008 | att först senare ta bort fönstret med C-x 1. | ||
| 1009 | |||
| 1010 | Här är fler varianter på C-h: | ||
| 1011 | |||
| 1012 | C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. | ||
| 1013 | |||
| 1014 | >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. | ||
| 1015 | Detta ger den information Emacs har om funktionen | ||
| 1016 | som implementerar kommandot C-p. | ||
| 1017 | |||
| 1018 | C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett | ||
| 1019 | nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn | ||
| 1020 | innehåller det nyckelordet. Alla dessa | ||
| 1021 | kommandon kan aktiveras med Meta-x. För några | ||
| 1022 | kommandon listas också de kombinationer bestående av | ||
| 1023 | en eller två tecken som kör det kommandot. | ||
| 1024 | |||
| 1025 | >> Skriv C-h a file<Return>. | ||
| 1026 | |||
| 1027 | Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där | ||
| 1028 | "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som | ||
| 1029 | C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file. | ||
| 1030 | |||
| 1031 | >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några | ||
| 1032 | gånger. | ||
| 1033 | |||
| 1034 | >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret. | ||
| 1035 | |||
| 1036 | |||
| 1037 | * TILL SIST | ||
| 1038 | ----------- | ||
| 1039 | |||
| 1040 | Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att | ||
| 1041 | tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka | ||
| 1042 | igen, använd C-z. | ||
| 1043 | |||
| 1044 | Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är | ||
| 1045 | oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv. Skicka | ||
| 1046 | ett mail och klaga! | ||
| 1047 | |||
| 1048 | |||
| 1049 | * KOPIERING | ||
| 1050 | ----------- | ||
| 1051 | |||
| 1052 | Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar, och | ||
| 1053 | den första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats | ||
| 1054 | Lidell översatte den till Svenska. | ||
| 1055 | |||
| 1056 | This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and | ||
| 1057 | comes with permission to distribute copies on certain conditions: | ||
| 1058 | |||
| 1059 | Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation | ||
| 1060 | |||
| 1061 | Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies | ||
| 1062 | of this document as received, in any medium, provided that the | ||
| 1063 | copyright notice and permission notice are preserved, | ||
| 1064 | and that the distributor grants the recipient permission | ||
| 1065 | for further redistribution as permitted by this notice. | ||
| 1066 | |||
| 1067 | Permission is granted to distribute modified versions | ||
| 1068 | of this document, or of portions of it, | ||
| 1069 | under the above conditions, provided also that they | ||
| 1070 | carry prominent notices stating who last altered them. | ||
| 1071 | |||
| 1072 | The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the | ||
| 1073 | same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of | ||
| 1074 | GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism | ||
| 1075 | ("ownership") by using, writing, and sharing free software! | ||