aboutsummaryrefslogtreecommitdiffstats
diff options
context:
space:
mode:
authorRichard M. Stallman2002-02-01 17:59:36 +0000
committerRichard M. Stallman2002-02-01 17:59:36 +0000
commitb1ce6dfbd373ed18247480051276f96a51d1cc9d (patch)
tree31fe527ce649414a9da81aed8c1668db71816dce
parent43ef72f2146b34d1553357f8b731c313095b325c (diff)
downloademacs-b1ce6dfbd373ed18247480051276f96a51d1cc9d.tar.gz
emacs-b1ce6dfbd373ed18247480051276f96a51d1cc9d.zip
*** empty log message ***
-rw-r--r--etc/TUTORIAL.se1075
1 files changed, 1075 insertions, 0 deletions
diff --git a/etc/TUTORIAL.se b/etc/TUTORIAL.se
new file mode 100644
index 00000000000..58493ab4c38
--- /dev/null
+++ b/etc/TUTORIAL.se
@@ -0,0 +1,1075 @@
1Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har
2Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
3dokumentet för villkor och förutsättningar.
4
5Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs.
6
7Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast
8märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
9ALT eller EDIT). Istället för att skriva META eller CONTROL kommer vi
10här att använda följande förkortningar:
11
12 C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt
13 som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner
14 kontrolltangenten och tryck f.
15 M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller
16 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
17 någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
18 släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi
19 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
20
21Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
22Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
23kommando. Till exempel:
24<<Tomma rader, av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför>>
25>> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
26 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v.
27 Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en
28 skärmbild.
29
30Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
31skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
32bläddrar framåt i filen.
33
34Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
35i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
36med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
37ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
38META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
39
40>> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
41
42
43* SAMMANFATTNING
44----------------
45
46Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
47
48 C-v Flytta en skärmbild framåt.
49 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
50 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
51 mitt på skärmbilden. (Det är kontroll-L, inte
52 kontroll-1.)
53
54>> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
55 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
56 markören nu.
57
58
59* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
60------------------------------
61
62Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
63förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
64
65Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
66kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
67flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
68skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
69flyttar markören:
70
71
72 Föregående rad, C-p
73 :
74 :
75 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
76 :
77 :
78 Nästa rad, C-n
79
80>> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
81 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
82 skärmbilden.
83
84Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
85förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
86bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
87kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
88dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
89
90>> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
91
92>> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
93 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
94 på en rad.
95
96Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
97avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
98den gör det.
99
100>> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
101 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
102 flyttar markören över radslutstecknet.
103
104C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
105
106>> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
107 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
108 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
109 nästa rad.
110
111När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
112kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
113och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
114försvinner ut ur skärmbilden.
115
116>> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
117 C-n och se vad som händer.
118
119Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
120flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
121flyttar den ett ord bakåt.
122
123>> Prova några M-f och M-b.
124
125Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
126slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
127markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
128motsatt riktning.
129
130>> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
131 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
132 placeringar av markören både i och mellan ord.
133
134Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
135M-b å den andra. Ofta används Meta-kommandon till språkrelaterade
136operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
137till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
138(bokstäver, rader, etc.).
139
140Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
141markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
142och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
143
144>> Prova några C-a och sedan några C-e.
145 Prova också några M-a och sedan några M-e.
146
147Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
148M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
149inte verkar självklart är det ganska naturligt.
150
151Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
152(point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
153är i texten.
154
155Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
156kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
157
158 C-f Flytta markören ett steg framåt
159 C-b Flytta markören ett steg bakåt
160
161 M-f Flytta markören ett ord framåt
162 M-b Flytta markören ett ord bakåt
163
164 C-n Flytta markören till nästa rad
165 C-p Flytta markören till föregående rad
166
167 C-a Flytta markören till början av raden
168 C-e Flytta markören till slutet av raden
169
170 M-a Flytta markören till början av meningen
171 M-e Flytta markören till slutet av meningen
172
173>> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
174 Dessa är de kommandon som används mest.
175
176Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (Meta mindre-än), som
177flyttar markören till början av texten, och M-> (Meta större-än), som
178flyttar den till slutet av texten.
179
180På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
181använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
182också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
183bli M-komma.
184
185>> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
186 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
187
188>> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
189 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
190
191Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
192terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
193och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
194slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
195lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
196använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
197att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
198lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
199de mer avancerade kontrollfunktionerna.
200
201De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
202flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
203argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
204skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
205så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
206talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
207C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
208argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
209kommandot.
210
211Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
212
213>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
214 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
215
216De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
217repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
218annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
219använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
220dess värde, gör kommandot något annat.
221
222C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
223till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
224ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
225skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
226uppåt.
227
228>> Prova C-u 8 C-v nu.
229
230Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
231tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
232
233Om du använder Emacs under X finns det troligen ett rektangulärt
234område på högersidan av Emacs-fönstret, en så kallad
235rullningslist. Denna kan du också använda för att förflytta dig i
236texten.
237
238>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
239 på rullningslisten. Detta borde flytta skärmbilden till en plats i
240 texten beroende på var i rullningslisten du tryckte.
241
242>> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
243 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
244 på hur du för musen.
245
246
247* OM EMACS HÄNGER
248-----------------
249
250Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
251att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
252som tar för lång tid att utföra.
253
254Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
255argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
256
257>> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
258 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
259 du avbröt argumentet med C-g.
260
261Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
262
263
264* SPÄRRADE KOMMANDON
265--------------------
266
267En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
268använda dem av misstag.
269
270Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
271meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
272du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
273
274Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
275svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
276svarar du "n" på frågan.
277
278>> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
279 Skriv n som svar på frågan.
280
281
282* FÖNSTER
283---------
284
285Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen
286text. Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här
287skall vi förklara hur man blir av med extra fönster för att komma
288tillbaka till det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är
289enkelt:
290
291 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
292
293Det är kontroll-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
294markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
295tas bort.
296
297>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
298>> Tryck C-h k C-f.
299 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
300 för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
301
302>> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
303
304Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
305eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
306kontroll-x. Det är faktisk många kommandon som startar med kontroll-x
307och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
308göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
309
310
311* SKRIVA OCH TA BORT TEXT
312-------------------------
313
314Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
315texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
316sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
317radbrytning.
318
319Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
320<Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
321några fall fungerar också "Backspace" som <Delete> men inte alltid!
322
323Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
324markörspositionen.
325
326>> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
327 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
328 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
329 är bara en lokal kopia.
330
331När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
332den på raden under. En backslash ("\") i slutet av högra marginalen
333indikerar att raden fortsätter. Om du kör Emacs under X kommer du se
334en liten pil som pekar ned till nästa rad.
335
336>> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
337 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
338 fortsättningstecknet ser ut.
339
340>> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
341 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
342
343Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
344radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
345resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
346skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
347
348>> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
349 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
350
351>> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
352
353Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
354gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
355skrivas flera gånger.
356
357>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
358
359Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
360Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
361översikt över kommandon för radering:
362
363 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören
364 C-d raderar tecknet som står precis under markören
365
366 M-<Delete> raderar ordet precis före markören
367 M-d raderar ordet precis efter markören
368
369 C-k raderar från markören till slutet av raden
370 M-k raderar till slutet av stycket
371
372Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
373mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
374ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
375fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
376
377Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av
378följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
379ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
380området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
381positionerna.
382
383>> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
384>> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
385 längst ner på skärmen.
386>> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
387 stycket.
388>> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
389 o.
390
391När du raderar mer än ett tecken åt gången kommer Emacs att spara den
392borttagna texten så att du han hämta tillbaka den igen. Denna text
393kallas borttagen (killed). Att få tillbaka borttagen text kallas att
394hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till
395samma plats som där den blev borttagen eller så kan du sätta in den på
396en annan plats i texten. Du kan också hämta tillbaka den flera gånger
397så att du får flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta
398tillbaka texten är C-y.
399
400Lägg märke till att skillnaden mellan borttagen och raderad (deleted)
401text är att borttagen text kan hämtas tillbaka, medan raderad text
402inte kan det. Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler
403än ett tecken sparar undan texten så att den kan bli återställd och
404kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
405inte sparar någonting.
406
407>> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
408 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
409>> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
410 raden som var kvar.
411
412Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
413att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
414under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
415raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
416en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
417raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
418
419För att hämta tillbaka den sist borttagna texten och placera den där
420markören är, tryck C-y.
421
422>> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
423
424Tänk på C-y som att du drar tillbaka något som någon tagit ifrån
425dig. Notera att om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text
426att sparas samlat så att ett C-y tar tillbaka alla raderna.
427
428>> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
429
430Och hämta så tillbaka igen:
431
432>> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
433 Så kopierar man text.
434
435Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
436har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
437texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
438förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
439använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
440ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
441och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
442nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
443behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
444återtagna texten där den är.
445
446Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
447till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
448
449>> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
450 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
451 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
452 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
453 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
454 prova med positiva och negativa argument till M-y.
455
456
457* ÅNGRA
458-------
459
460Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
461upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
462
463Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
464utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
465repetition upphäva ett kommando till.
466
467Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
468inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
469och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
470upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
471för att ångra inskriven text.
472
473>> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
474 igen.
475
476C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
477som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
478olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
479Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
480C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
481
482Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
483
484
485* FILER
486-------
487
488För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
489den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
490avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
491denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
492
493Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
494sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
495kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
496undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
497med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
498nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
499
500Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
501som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
502"--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
503filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
504och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
505du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
506
507En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
508vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
509från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
510att du gett kommandot
511
512 C-x C-f Finn en fil
513
514kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
515nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
516den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
517för att förändra filnamnet.
518
519När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
520avbryta med kommandot C-g.
521
522>> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
523 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
524 du inte finner någon fil.
525
526När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
527utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
528filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
529
530Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
531redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
532kommando
533
534 C-x C-s Spara fil
535
536Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
537kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
538förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
539slutet av det ursprungliga filnamnet.
540
541När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
542blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
543systemet kraschar.
544
545>> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
546 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
547 på skärmbilden.
548
549Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
550sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
551har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
552fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
553Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
554detta kan undvikas.
555
556Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
557för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
558Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
559att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
560filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
561filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
562fil som existerar.
563
564
565* BUFFERTAR
566-----------
567
568Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
569att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
570den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
571öppna i Emacs.
572
573>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
574 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
575 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
576 tillbaka till den här vägledningen.
577
578Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
579du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
580över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
581
582 C-x C-b Listning av buffertar.
583
584>> Prova C-x C-b nu.
585
586Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
587den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
588till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
589buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
590text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
591
592>> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
593
594Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
595inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
596bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
597första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
598behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
599omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
600C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
601
602 C-x s Spara buffertar
603
604C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
605vill spara eller ej.
606
607>> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
608 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
609 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
610
611
612* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
613-------------------------------
614
615Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet kontroll- eller
616meta-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
617"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
618
619 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
620 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
621 kommandonamn.
622
623Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
624kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
625för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
626att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
627förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
628innan Emacs avslutas.
629
630C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
631återvända till samma Emacs senare.
632
633På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
634till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
635tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
636
637På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
638Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
639återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
640detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
641
642C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
643Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
644applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
645suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
646tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
647istället för att avsluta.
648
649Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
650hittills:
651
652 C-x C-f Finn fil.
653 C-x C-s Spara fil.
654 C-x C-b Lista buffertar.
655 C-x C-c Avsluta Emacs.
656 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster.
657 C-x u Ångra.
658
659Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
660eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
661replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
662du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
663M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
664fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
665Emacs kommer då att komplettera kommandonamnet. Avsluta kommandot med
666<Return>.
667
668Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
669ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
670avsluta bägge argumenten med <Return>.
671
672>> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
673 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
674
675 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
676 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
677 ordet förekom, från markören och nedåt.
678
679
680* SPARAUTOMATIK
681---------------
682
683När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
684ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
685detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
686fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
687filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
688namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
689sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
690
691Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
692genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
693autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
694bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
695
696
697* EKOOMRÅDE
698-----------
699
700Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
701på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
702"ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
703skärmbilden.
704
705
706* LÄGESRADEN
707------------
708
709Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode-line). Den ser
710ungefär ut så här:
711
712--:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
713
714Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
715
716Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
717-NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
718texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
719i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
720slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
721en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
722
723Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
724sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
725
726Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
727filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
728kommer det inte stå något här, bara minustecken.
729
730Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
731redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
732som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
733
734Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
735redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
736exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
737gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
738
739Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
740finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
741och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
742kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
743kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
744kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
745fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
746
747Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
748använda Text-läge.
749
750>> Skriv M-x text mode<Return>.
751
752Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
753högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
754apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
755M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
756
757Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
758kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
759annorlunda.
760
761För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
762C-h m.
763
764>> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
765 skärmbilden.
766>> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
767 Fundamental-läget
768>> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
769
770Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
771Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
772sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
773oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
774kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
775
776Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
777radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
778rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
779för lång.
780
781Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
782mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
783upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
784kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
785läget".
786
787>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
788 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
789 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
790
791Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
792genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
793genom ett numeriskt argument.
794
795>> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
796 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
797 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
798 att använda C-x f en gång till.
799
800Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
801Fill att kunna omformattera raderna för dig.
802För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
803du önskar att omformatera.
804
805>> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
806
807
808* SÖKNING
809---------
810
811Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
812bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
813söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
814teckensträngen uppträder.
815
816Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
817redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
818sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
819efter.
820
821Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
822för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
823
824När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
825dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
826inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
827efter. <Return> avslutar sökandet.
828
829>> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
830 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
831 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
832 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
833>> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
834 "markör".
835>> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
836>> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
837
838Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
839till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
840markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
841förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
842Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
843att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
844
845Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
846på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
847den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
848fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
849Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
850
851Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
852lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
853och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
854exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
855och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
856förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
857söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
858förekomsten av "m".
859
860Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken
861så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
862så som C-s och C-r.
863
864C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
865EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
866texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
867C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
868
869
870* FLERA FÖNSTER
871---------------
872
873En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
874skärmen samtidig.
875
876>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l
877
878>> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
879 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
880 det övre fönstret.
881
882>> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
883 (Om du inte har Meta-tangenten trycker du ESC C-v.)
884
885>> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
886 nedre fönstret.
887
888>> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
889 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
890 fönstret.
891
892>> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
893 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
894 gjorde när du lämnade det.
895
896Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
897fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
898är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
899fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
900för det valda fönstret (selected window).
901
902Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
903använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
904i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
905i det andra fönstret.
906
907C-M-v är ett exempel på en kontroll-meta-kombination. Om du har
908META-tangenten håller du både kontroll och META nedtryckt samtidigt
909som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
910kontroll och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
911"modifierar" de andra tangenterna du trycker.
912
913Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
914ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av kontroll-v,
915kontroll-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
916och inte en äkta "modifierare".
917
918>> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
919 fönstret.
920
921Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
922försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
923som markören står i."
924
925Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
926C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
927fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
928oberoende.
929
930Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
931filer:
932
933>> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
934 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
935 Markören flyttats också dit.
936
937>> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
938 1 för att bli kvitt det nedre igen.
939
940
941* REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
942-----------------------------
943
944Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
945(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
946huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
947istället för (Fundamental).
948
949För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
950ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
951extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
952
953>> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
954 för att komma ut.
955
956Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
957Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
958under rekursiv redigering.
959
960
961* MER HJÄLP
962-----------
963
964I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
965information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
966möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
967här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
968goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
969dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
970C-h.
971
972För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
973hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
974? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
975har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
976hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
977
978På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
979så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
980tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
981kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
982help<Return>.
983
984Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
985och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
986
987>> Skriv C-h c C-p.
988 Meddelandet skall då bli något i stil med
989
990 C-p runs the command previous-line
991
992Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
993att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
994beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
995tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
996
997Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
998eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
999
1000För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1001istället för C-h c.
1002
1003>> Skriv C-h k C-p.
1004
1005Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1006fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1007inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1008att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1009
1010Här är fler varianter på C-h:
1011
1012 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1013
1014>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1015 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1016 som implementerar kommandot C-p.
1017
1018 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1019 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1020 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1021 kommandon kan aktiveras med Meta-x. För några
1022 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1023 en eller två tecken som kör det kommandot.
1024
1025>> Skriv C-h a file<Return>.
1026
1027Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1028"file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1029C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1030
1031>> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1032 gånger.
1033
1034>> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1035
1036
1037* TILL SIST
1038-----------
1039
1040Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1041tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1042igen, använd C-z.
1043
1044Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1045oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv. Skicka
1046ett mail och klaga!
1047
1048
1049* KOPIERING
1050-----------
1051
1052Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar, och
1053den första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1054Lidell översatte den till Svenska.
1055
1056This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1057comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1058
1059Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
1060
1061 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1062 of this document as received, in any medium, provided that the
1063 copyright notice and permission notice are preserved,
1064 and that the distributor grants the recipient permission
1065 for further redistribution as permitted by this notice.
1066
1067 Permission is granted to distribute modified versions
1068 of this document, or of portions of it,
1069 under the above conditions, provided also that they
1070 carry prominent notices stating who last altered them.
1071
1072The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1073same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
1074GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
1075("ownership") by using, writing, and sharing free software!