diff options
| author | Marcelo Toledo | 2005-04-03 21:40:07 +0000 |
|---|---|---|
| committer | Marcelo Toledo | 2005-04-03 21:40:07 +0000 |
| commit | 18242ac67926eb18a9e700a2e052bdba5dc278e8 (patch) | |
| tree | e22a04c237a9efb2d290c9c27a175078264b91c0 | |
| parent | 63d516ce90e226c6ab730e1441e8d175e121d37f (diff) | |
| download | emacs-18242ac67926eb18a9e700a2e052bdba5dc278e8.tar.gz emacs-18242ac67926eb18a9e700a2e052bdba5dc278e8.zip | |
Applied patch by Mats Lidell <matsl@contactor.se>
| -rw-r--r-- | etc/TUTORIAL.sv | 210 |
1 files changed, 134 insertions, 76 deletions
diff --git a/etc/TUTORIAL.sv b/etc/TUTORIAL.sv index bbda74380b2..e4a86cabada 100644 --- a/etc/TUTORIAL.sv +++ b/etc/TUTORIAL.sv | |||
| @@ -1,5 +1,6 @@ | |||
| 1 | användarhandledningen till Emacs. I slutet finns kopieringsvillkoren. | 1 | Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. |
| 2 | Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002 Free Software Foundation, Inc. | 2 | Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2005 Free Software |
| 3 | Foundation, Inc. | ||
| 3 | 4 | ||
| 4 | Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen | 5 | Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen |
| 5 | märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt | 6 | märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt |
| @@ -48,6 +49,10 @@ Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: | |||
| 48 | Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring | 49 | Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring |
| 49 | markören nu. | 50 | markören nu. |
| 50 | 51 | ||
| 52 | Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal | ||
| 53 | har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar | ||
| 54 | effektivare om du använder C-v och M-v. | ||
| 55 | |||
| 51 | 56 | ||
| 52 | * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER | 57 | * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER |
| 53 | ------------------------------ | 58 | ------------------------------ |
| @@ -55,12 +60,10 @@ Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: | |||
| 55 | Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur | 60 | Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur |
| 56 | förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? | 61 | förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? |
| 57 | 62 | ||
| 58 | Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda | 63 | Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna, |
| 59 | kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon | 64 | men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda |
| 60 | flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på | 65 | kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de |
| 61 | skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de | 66 | fyra piltangenterna. Så här: |
| 62 | flyttar markören: | ||
| 63 | |||
| 64 | 67 | ||
| 65 | Föregående rad, C-p | 68 | Föregående rad, C-p |
| 66 | : | 69 | : |
| @@ -74,11 +77,10 @@ flyttar markören: | |||
| 74 | och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på | 77 | och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på |
| 75 | skärmbilden. | 78 | skärmbilden. |
| 76 | 79 | ||
| 77 | Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa | 80 | Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P |
| 78 | förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för | 81 | för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward) |
| 79 | bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande | 82 | och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för |
| 80 | kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda | 83 | att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden. |
| 81 | dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu. | ||
| 82 | 84 | ||
| 83 | >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. | 85 | >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. |
| 84 | 86 | ||
| @@ -308,17 +310,23 @@ texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och | |||
| 308 | sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en | 310 | sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en |
| 309 | radbrytning. | 311 | radbrytning. |
| 310 | 312 | ||
| 311 | Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>. | 313 | Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>. |
| 312 | <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I | 314 | <Delback> är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt |
| 313 | några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid! | 315 | använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit. |
| 316 | Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten, | ||
| 317 | och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace". | ||
| 314 | 318 | ||
| 315 | Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella | 319 | Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du |
| 320 | använder för <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som är märkt | ||
| 321 | med "Delete" men det är inte <Delback>. | ||
| 322 | |||
| 323 | Generellt raderar <Delback> tecknet precis före den aktuella | ||
| 316 | markörspositionen. | 324 | markörspositionen. |
| 317 | 325 | ||
| 318 | >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att | 326 | >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att |
| 319 | använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du | 327 | använda <Delback>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, |
| 320 | kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta | 328 | du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. |
| 321 | är bara en lokal kopia. | 329 | Detta är bara en lokal kopia. |
| 322 | 330 | ||
| 323 | När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter | 331 | När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter |
| 324 | den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett | 332 | den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett |
| @@ -329,7 +337,7 @@ indikerar att raden fortsätter. | |||
| 329 | fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur | 337 | fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur |
| 330 | fortsättningstecknet ser ut. | 338 | fortsättningstecknet ser ut. |
| 331 | 339 | ||
| 332 | >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en | 340 | >> Använd <Delback> för att radera texten tills raden ryms på en |
| 333 | skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. | 341 | skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. |
| 334 | 342 | ||
| 335 | Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera | 343 | Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera |
| @@ -337,7 +345,7 @@ radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om | |||
| 337 | resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en | 345 | resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en |
| 338 | skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. | 346 | skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. |
| 339 | 347 | ||
| 340 | >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>. | 348 | >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delback>. |
| 341 | Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. | 349 | Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. |
| 342 | 350 | ||
| 343 | >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort. | 351 | >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort. |
| @@ -352,21 +360,21 @@ Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i | |||
| 352 | Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en | 360 | Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en |
| 353 | översikt över kommandon för radering: | 361 | översikt över kommandon för radering: |
| 354 | 362 | ||
| 355 | <Delete> raderar tecknet som står precis före markören | 363 | <Delback> Raderar tecknet som står precis före markören |
| 356 | C-d raderar tecknet som står precis under markören | 364 | C-d Raderar tecknet som står precis under markören |
| 357 | 365 | ||
| 358 | M-<Delete> raderar ordet precis före markören | 366 | M-<Delback> Raderar ordet precis före markören |
| 359 | M-d raderar ordet precis efter markören | 367 | M-d Raderar ordet precis efter markören |
| 360 | 368 | ||
| 361 | C-k raderar från markören till slutet av raden | 369 | C-k Raderar från markören till slutet av raden |
| 362 | M-k raderar till slutet av stycket | 370 | M-k Raderar till slutet av stycket |
| 363 | 371 | ||
| 364 | Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer | 372 | Lägg märke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d |
| 365 | mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis | 373 | följer mönstret som började med C-f och M-f. (<Delback> är inte precis |
| 366 | ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k | 374 | ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k |
| 367 | fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). | 375 | fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). |
| 368 | 376 | ||
| 369 | Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av | 377 | Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av |
| 370 | följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill | 378 | följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill |
| 371 | ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av | 379 | ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av |
| 372 | området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två | 380 | området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två |
| @@ -400,13 +408,13 @@ raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara | |||
| 400 | en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma | 408 | en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma |
| 401 | raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. | 409 | raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. |
| 402 | 410 | ||
| 403 | Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking). | 411 | Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking). |
| 404 | (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som | 412 | (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som |
| 405 | tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma | 413 | tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma |
| 406 | plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en | 414 | plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en |
| 407 | annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan | 415 | annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan |
| 408 | också hämta tillbaka den flera gånger så att du får flera lika | 416 | fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får |
| 409 | förekomster av den. | 417 | flera lika förekomster av den. |
| 410 | 418 | ||
| 411 | Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar | 419 | Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar |
| 412 | tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. | 420 | tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. |
| @@ -495,8 +503,8 @@ nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. | |||
| 495 | 503 | ||
| 496 | Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad | 504 | Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad |
| 497 | som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten | 505 | som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten |
| 498 | "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på | 506 | "--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på |
| 499 | filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se" | 507 | filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv" |
| 500 | och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil | 508 | och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil |
| 501 | du än är inne i så kommer filnamnet stå där. | 509 | du än är inne i så kommer filnamnet stå där. |
| 502 | 510 | ||
| @@ -539,7 +547,7 @@ blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om | |||
| 539 | systemet kraschar. | 547 | systemet kraschar. |
| 540 | 548 | ||
| 541 | >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. | 549 | >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. |
| 542 | Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst | 550 | Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst |
| 543 | på skärmbilden. | 551 | på skärmbilden. |
| 544 | 552 | ||
| 545 | Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser | 553 | Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser |
| @@ -568,7 +576,7 @@ den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer | |||
| 568 | 576 | ||
| 569 | >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. | 577 | >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. |
| 570 | Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda | 578 | Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda |
| 571 | C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma | 579 | C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> för att komma |
| 572 | tillbaka till den här vägledningen. | 580 | tillbaka till den här vägledningen. |
| 573 | 581 | ||
| 574 | Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När | 582 | Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När |
| @@ -580,13 +588,37 @@ du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista | |||
| 580 | >> Prova C-x C-b nu. | 588 | >> Prova C-x C-b nu. |
| 581 | 589 | ||
| 582 | Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på | 590 | Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på |
| 583 | den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna | 591 | den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett |
| 584 | till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den | 592 | Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. |
| 585 | buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken | ||
| 586 | text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. | ||
| 587 | 593 | ||
| 588 | >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. | 594 | >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. |
| 589 | 595 | ||
| 596 | När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången. | ||
| 597 | Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert | ||
| 598 | så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som | ||
| 599 | motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x | ||
| 600 | C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det | ||
| 601 | kommandot anger du buffertens namn. | ||
| 602 | |||
| 603 | >> Skriv C-x b foo <Return> för att gå tillbaka till bufferten "foo" | ||
| 604 | som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv | ||
| 605 | <Return> för att komma tillbaka till den här handledningen. | ||
| 606 | |||
| 607 | Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan | ||
| 608 | katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med | ||
| 609 | C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert. | ||
| 610 | |||
| 611 | All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En | ||
| 612 | del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten | ||
| 613 | "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som | ||
| 614 | skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller | ||
| 615 | någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta | ||
| 616 | raden i Emacs sessionen. | ||
| 617 | |||
| 618 | >> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten. | ||
| 619 | Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här | ||
| 620 | handledningen. | ||
| 621 | |||
| 590 | Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer | 622 | Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer |
| 591 | inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i | 623 | inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i |
| 592 | bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den | 624 | bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den |
| @@ -602,7 +634,7 @@ vill spara eller ej. | |||
| 602 | 634 | ||
| 603 | >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s | 635 | >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s |
| 604 | Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten | 636 | Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten |
| 605 | TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). | 637 | TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). |
| 606 | 638 | ||
| 607 | 639 | ||
| 608 | * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN | 640 | * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN |
| @@ -617,9 +649,9 @@ META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett | |||
| 617 | kommandonamn. | 649 | kommandonamn. |
| 618 | 650 | ||
| 619 | Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de | 651 | Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de |
| 620 | kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f | 652 | kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x |
| 621 | för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för | 653 | C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot |
| 622 | att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora | 654 | för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora |
| 623 | förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar | 655 | förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar |
| 624 | innan Emacs avslutas. | 656 | innan Emacs avslutas. |
| 625 | 657 | ||
| @@ -645,12 +677,14 @@ istället för att avsluta. | |||
| 645 | Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig | 677 | Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig |
| 646 | hittills: | 678 | hittills: |
| 647 | 679 | ||
| 648 | C-x C-f Finn fil. | 680 | C-x C-f Finn fil |
| 649 | C-x C-s Spara fil. | 681 | C-x C-s Spara fil |
| 650 | C-x C-b Lista buffertar. | 682 | C-x s Spara några buffertar |
| 651 | C-x C-c Avsluta Emacs. | 683 | C-x C-b Lista buffertar |
| 652 | C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster. | 684 | C-x b Byt buffert |
| 653 | C-x u Ångra. | 685 | C-x C-c Avsluta Emacs |
| 686 | C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster | ||
| 687 | C-x u Ångra | ||
| 654 | 688 | ||
| 655 | Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan | 689 | Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan |
| 656 | eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är | 690 | eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är |
| @@ -707,16 +741,16 @@ skärmbilden. | |||
| 707 | Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser | 741 | Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser |
| 708 | ungefär ut så här: | 742 | ungefär ut så här: |
| 709 | 743 | ||
| 710 | --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%---------------- | 744 | --:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)----------------------- |
| 711 | 745 | ||
| 712 | Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. | 746 | Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. |
| 713 | 747 | ||
| 714 | Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. | 748 | Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN% |
| 715 | -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av | 749 | visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten |
| 716 | texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är | 750 | befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i |
| 717 | i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om | 751 | skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av |
| 718 | slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på | 752 | filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där |
| 719 | en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--. | 753 | hela texten passar in på en sida kommer det stå "All". |
| 720 | 754 | ||
| 721 | Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat | 755 | Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat |
| 722 | sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. | 756 | sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. |
| @@ -830,7 +864,7 @@ efter. <Return> avslutar sökandet. | |||
| 830 | har du sökt efter ordet "markör" en gång. | 864 | har du sökt efter ordet "markör" en gång. |
| 831 | >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet | 865 | >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet |
| 832 | "markör". | 866 | "markör". |
| 833 | >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig | 867 | >> Tryck nu på <Delback> fyra gånger och se hur markören flyttar sig |
| 834 | >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet. | 868 | >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet. |
| 835 | 869 | ||
| 836 | Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå | 870 | Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå |
| @@ -846,12 +880,12 @@ den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så | |||
| 846 | fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i | 880 | fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i |
| 847 | Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. | 881 | Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. |
| 848 | 882 | ||
| 849 | Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du | 883 | Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delback> kommer |
| 850 | lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad | 884 | du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad |
| 851 | och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till | 885 | och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till |
| 852 | exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", | 886 | exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", |
| 853 | och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första | 887 | och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första |
| 854 | förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från | 888 | förekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avlägsnar "a" från |
| 855 | söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första | 889 | söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första |
| 856 | förekomsten av "m". | 890 | förekomsten av "m". |
| 857 | 891 | ||
| @@ -879,7 +913,7 @@ skärmen samtidig. | |||
| 879 | det övre fönstret. | 913 | det övre fönstret. |
| 880 | 914 | ||
| 881 | >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. | 915 | >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. |
| 882 | (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.) | 916 | (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.) |
| 883 | 917 | ||
| 884 | >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det | 918 | >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det |
| 885 | nedre fönstret. | 919 | nedre fönstret. |
| @@ -909,10 +943,10 @@ som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna | |||
| 909 | KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de | 943 | KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de |
| 910 | "modifierar" de andra tangenterna du trycker. | 944 | "modifierar" de andra tangenterna du trycker. |
| 911 | 945 | ||
| 912 | Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är | 946 | Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är |
| 913 | ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v, | 947 | ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v, |
| 914 | KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig | 948 | KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i |
| 915 | och inte en äkta "modifierare". | 949 | sig och inte en äkta "modifierare". |
| 916 | 950 | ||
| 917 | >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre | 951 | >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre |
| 918 | fönstret. | 952 | fönstret. |
| @@ -945,12 +979,12 @@ Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering" | |||
| 945 | huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] | 979 | huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] |
| 946 | istället för (Fundamental). | 980 | istället för (Fundamental). |
| 947 | 981 | ||
| 948 | För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är | 982 | För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>. |
| 949 | ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt | 983 | Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att |
| 950 | extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. | 984 | bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. |
| 951 | 985 | ||
| 952 | >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC | 986 | >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC> |
| 953 | för att komma ut. | 987 | <ESC> för att komma ut. |
| 954 | 988 | ||
| 955 | Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. | 989 | Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. |
| 956 | Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument | 990 | Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument |
| @@ -984,7 +1018,8 @@ Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" | |||
| 984 | och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. | 1018 | och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. |
| 985 | 1019 | ||
| 986 | >> Skriv C-h c C-p. | 1020 | >> Skriv C-h c C-p. |
| 987 | Meddelandet skall då bli något i stil med | 1021 | |
| 1022 | Meddelandet skall då bli något i stil med: | ||
| 988 | 1023 | ||
| 989 | C-p runs the command previous-line | 1024 | C-p runs the command previous-line |
| 990 | 1025 | ||
| @@ -1060,6 +1095,29 @@ oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka | |||
| 1060 | ett mail och klaga! | 1095 | ett mail och klaga! |
| 1061 | 1096 | ||
| 1062 | 1097 | ||
| 1098 | * MER FUNKTIONER | ||
| 1099 | ---------------- | ||
| 1100 | |||
| 1101 | Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i | ||
| 1102 | bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r). | ||
| 1103 | Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering | ||
| 1104 | (completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar | ||
| 1105 | filhantering. | ||
| 1106 | |||
| 1107 | Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till | ||
| 1108 | exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva | ||
| 1109 | C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så | ||
| 1110 | långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering | ||
| 1111 | finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". | ||
| 1112 | |||
| 1113 | Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess | ||
| 1114 | subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och | ||
| 1115 | operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i | ||
| 1116 | Emacs-manualen i noden "Dired". | ||
| 1117 | |||
| 1118 | Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner. | ||
| 1119 | |||
| 1120 | |||
| 1063 | * KOPIERING | 1121 | * KOPIERING |
| 1064 | ----------- | 1122 | ----------- |
| 1065 | 1123 | ||
| @@ -1070,7 +1128,7 @@ Lidell översatte den till Svenska. | |||
| 1070 | This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and | 1128 | This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and |
| 1071 | comes with permission to distribute copies on certain conditions: | 1129 | comes with permission to distribute copies on certain conditions: |
| 1072 | 1130 | ||
| 1073 | Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation | 1131 | Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2005 Free Software Foundation |
| 1074 | 1132 | ||
| 1075 | Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies | 1133 | Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies |
| 1076 | of this document as received, in any medium, provided that the | 1134 | of this document as received, in any medium, provided that the |